Måste släppa, måste släppa, måste släppa...
Har ännu inte blivit sjukskriven, men eftersom jag jobbat på semestern och därmed sparat dagar till denna min sista jobbvecka för att slippa slita ut mig innan däckninen så trodde jag ju att det skulle bli någorlunda lugnt nu. Men icke. Tydligen har ingen på jobbet förstått riktigt hur min situation ser ut trots att jag förra veckan, tydligt enligt mig själv, sa vad som gällde och flera gånger efter det har pratat med en nära vän som också jobbar där, men det räckte inte. Ingen vet nåt. Nu har jag pratat med alla, nästan och de vet så mycket som jag vet. Just nu. Jag var säkert otydligare än jag tänkt men tycker ju det är så svårt att prata futurum vad gäller de här sakerna.
Inte blir jag piggare av att det strular i mina forna arbetsuppgifter, något jag nästan förväntat mig men kanske inte riktigt ännu.
Ja ja, det där är jobb och därmed oviktigt i detta nu. Från nästa vecka kommer jag gladeligen släppa ALLT som har med annat att göra än mig och mitt barn.
Pust.
2 kommentarer:
Hur mycket kommer du att få vara på benen? Inte alls eller traska uppe lite då och då med några minuter för att hålla benen igång? Bli inte helt sängliggande, övriga muskler säger hejdå fortare än man hinner säga muskler. Och jag menar hej då alltså. Plötsligt upptäcker man att man måste börja om att gå igen för att musklerna är borta. Kanske ett litet pris att betala för Mini men mamma behöver ju slippa dåliga grejer också. Men du har säkert fårr bra förhållningsorder ohc så :)
Var försiktig och ta det lugnt!
Jag ska kasta på dig film och böcker under din sjukskrivning! ;)
Skicka en kommentar