idag är den dagen

Sovit som en kratta. Eller är det så man skriver? Blir inte klok på svenska ordspråk och uttryck. I alla fall sov jag uselt. För varmt i sovrummet samtidigt som hjärnan gick på högvarv och jag drömde det ena och det andra som jag hela tiden vaknade upp ur. Sedan började magen värka. Ont som bara den har det gjort. Vet inte riktigt vilken del, finns så mycket därinne just nu som potentiellt kan köra ihop sig.
Idag ska vi alltså till Linköping. Kanske för sista gången för den här gången och för alltid om man har riktig tur. Ingen därifrån har ringt ännu så nu vågar jag på riktigt tro att det finns ett miniembryo som väntar på oss. Tänk vad stort! Om det hela vill sig väl och vi nästa år får en efterlängtad bebis så är det idag vi hämtar hem henne eller honom. Undrar vilket det är, vår lilla bebisbörjan? En pojke eller en flicka? Jag bir yr av tankarna. Helt gråtfärdig. Glad och livräddd. Jag kan vara gravid om några veckor! Och om det går bra får jag om några månader känna de där underbara sparkarna i magen igen. Som jag har längtat. Jag ska ligga i min going-up-going-down säng och göra just det, go-up-go-down -åka karusell med min bebis. Vi ska läsa böcker och se tokmycket film. Kanske ta upp broderandet igen o skriva oväsentligheter i bloggen. Vi ska ha så roligt bebis och jag!
Om allt går bra, först idag.
Och så sen.