äter och sväljer igen

Jag vågar knappt skriva det, men så här är det.
Min mage är mycket bättre! Jo, det är sant. Sitter här och sörplar försiktigt i mig mitt koffeinfria blandat med en riktig skopa kaffe och njuter ett rostbröd.

Det började igår. Var och tog en fika, iste, med Jessica och det gick förvånansvärt bra. Såklart krampade det och hade sig som vanligt men jag ignorerade det bäst jag kunde och tänkte att ligger, det gör jag hela kvällen sen. Efteråt gick vi och handlade. Aldrig har jag varit så sugen och hunrig som jag var då, men jag köpte bara pommes (härmade helt ohämmat Jessica) och lite blött gott till katterna. Tänkte att jag ska minsan ha mig ett par salta potatisbitar om det så dödar mig. Sedan började jag gå hemåt men styrde in på apoteket (en tanke hade formats i huvudet på mig under dagen) och köpte microlax. Har ju knappt kunnat kissa under veckan pga det onda för att inte tala om det stora andra. Nöjd med köpet fick jag så min andra idé som egentligen funnits där i dagar och jag gick till Mc Donalds, köpte en liten hamburgare och pommes och riktade stegen hem.
När jag gjort mitt microlaxande (ursäkta för detaljer) kännde jag mig som en fjäder. La mig trallande i soffan och började sulta på pommesen. Och herregud så gott det var! Hamburgaren var överkurs men de nu rätt sladdriga (fick värma lite i micron -aldrig bra) saltiga pommesen, oh my! Trodde jag dött och hamnat i himlen. Tänkte att skit samma om magen vänder sig ut och in för det hade det varit värt, men jag svalde och svalde och kunde fortfarande andas. Sköljde för säkerhets skull ner det goda med dofilus (inget tips) och det onda uteblev! Övermodig avslutade jag kvällen några timmar senare med lite gulaschsoppa och fortfarande inget ont.
Mina äggstockar är såklart fortfarande som tennisbollar och ömma som 17 men det andra verkar väck och jag är gladast i stan! Tjo ho!
Bara Marcus som saknas i tillvaron, annars hade det ju varit nästan för perfekt.

Nu ska jag rosta ett bröd till. Hi hi.