Dagen efter sprutan. Lätt som en plätt trodde jag, tills jag skulle skruva i ampullen och nålen och blackoutade totalt. Fick ihop delarna till sist och efter att ha schasat bort nyfikna hårbollarna lyckades jag samla tillräckligt med bilring och tryckte alldeles för tvekande och darrande in nålen. Aj aj aj. Ont. Men in gick den och vadå, lite smärta får man ju tåla. När jag dragit lika darrande ut nålen blödde det lite och då kom tårarna. Stackars stackars lilla ensamma mig. Synd om!
Men nu är det i alla fall gjort. Första gången är såklart alltid värst. Så här dagen efter vet jag hur det ska gå till och ser nästan fram emot sticket ikväll. För trots allt är det fortfarande aningen spännande det hela. Går det illa idag med kanske jag tycker annorlunda inför imorgon...
3 kommentarer:
Strongt av dig! Kommer ihåg mitt eget fumlande första gångerna, men sedan gick det bättre och bättre. Till slut blir man rena proffset. Tänk vad skönt det är att kunna gråta och släppa lite på trycket. Kramar och lycka till med nästa spruta.
Tack förresten för alla vackra bilder från Venedig. Det ser så "rätt" ut att sitta på en uteservering i Italien och dricka kaffe. Var kaffet gott?
Det kommer säkert att gå mycket bättre i kväll, utan tvekan.
Jag hejar på!
Känner igen mig så väl. Ett tips är att du håller så hårt i bilringen så att du nästan får ont. Då känns sticket mindre... Viktigt är också att vara väldigt bestämd med nålen du väl bestämmer dig för att sticka. Annars gör det som sagt väldigt ont.
Lycka till.
Skicka en kommentar