lördag 5 januari 2008

frustande finnjonna

Ont i huvud och rygg efter att äntligen ha kunnat sova fyra timmar i sträck. Vad är det? Ska man inte må bättre av att sova? Tror det är överskattat hela idén. Bättre vakna och bara vara trött.
Grinig blir inte på bättre humör av att titta på skidåkning på tv. Har knappt gjort det sedan jag flyttade hemifrån mamma, pappa och då också finsk tv och förstår varför nu när jag åter stönat mig igenom en sändning. Det är inte helt lätt för en svensk, marinerad i detta svensktjöt sedan födseln, att förstå hur tråkigt, tröttsamt och faktiskt fruktansvärt irriterande det kan vara som finsk (tex.) och intresserad av annat än BARA svenska framgångar eller bristen av dessa att lyssna på den blågula orgien SVT bjuder på varje gång det ska åkas skidor eller hoppas åt nåt håll i friidrott. Har sagt detta tidigare när allt andades Klüft (har sedan dess i alla fall lärt mig hur tyskt y ska göras, heja mig) i somras och VISST, vi är (fortfarande) i Sverige, klart kommentatorerna håller på Sverige och svenskarna som givetvis är i majoritet i detta land mest är intresserade av de svenska deltagarna etc etc etc i all evig tid. Men nog måste väl ändå lite äkta nyfikenhet finnas på "motståndarna" också? Även här.
Och NEJ det är inte likadant överallt. Svensk TV är extremt. Det frotteras mycket mer i det egna här än i många andra länder. Och även om man kanske hemma i soffan högljutt gläds åt när det glider illa för de andra eller nån ramlar så låter det likadant som det glider när kommentatorn skadeglatt utbrister "ha ha ha ha, nu blir det lucka". Sedan är det deras eviga expertistjat om de egnas färdigheter och teknik som får en att vilja slita små tussar av sitt hår- "in i spåret, Kalla. Du förlorar på att åka där. Åk si. Åk så.", hela tiden. Verkar som att hon vet precis hur hon ska åka den tjejen, så håll käften gubbarna.
Herr Hårds sidekick har ett helt eget sätt att utropa "Härrlliggtt!" i tid och otid också och lika ofta får jag lust att kasta nåt på någon. Så "härrlliggtt!" är det inte. Framförallt klingar det falskt när han sekunden innan klagat på precis allt. Men en gång kände jag faktiskt ett instinktivt "härrlliggtt!" som en reaktion på herrklubbens tidigare bröl och det var när det slant till för svenskan. Det är deras fel att jag inte kan njuta av finskans förstaplacering i loppet lika mycket som jag gläds åt att en svenska inte tog den.
Imorgon är det dags igen. Om jag vaknar på bättre sida. Ska försöka använda min positivism, som idag ännu inte klivit upp, till att heja fram de finska damerna och att inte ödsla tid på annat.
Sedan pausar jag skidtittandet och gör kanske ett nytt försök nästa år.

Inga kommentarer: