teAter

Var och såg Om flickor kunde döda på Kulturkammaren. En Ung Scen Öst pjäs och som vanligt för dom var den väldigt väl genomarbetad med suverän scenografi och lite rekvisita, precis så som jag önskar min teater.
Även skådespelet var bra (på några ställen riktigt lysande) förutom ett visst överspel på sina håll och rollerna till stor del mycket intressanta.
Men.
Detta men.
Jag fattade inte riktigt.
Det handlade om flickor. Tjejer. Om förväntningar och krav från samhälle och familj. Och så långt allt bra. Väldigt intressant. Vill se mer.
Men.
Detta men.
Jag fattade inte riktigt så mycket mer.
Gillar ofta när säckar inte helt knyts samman, men det får inte spreta hur som och leda till fler frågor än svar, vilket det nästan gjorde här.
Nu är jag visserligen nyss hemkommen och måste få tid på mig att smälta och kanhända påsen tightar till sig tids nog.
Men.
Detta men.
Ungdomar. De övriga i publiken. Gymnasielever. Vad var det för fel på dom?
Nej förlåt, jag ska inte dra alla över en kam, men vissa gjorde verkligen inte teaterupplevelsen behaglig(are) direkt (kanske därför jag inte fattade?) och dessa måste det åtminstone för stunden varit något fel på. Fläskfia var ett återkommande ord i pjäsen, i allt annat än positiv bemärkelse, men detta var tydligen så otroligt kul att killarna bredvid oss och några tjejer nedanför var tvugna att skrattande upprepa ordet själva varje gång tjockflickan uppenbarade sig på scen.
Fläskfia, hö hö hö.
Fetto, ha ha ha.
Ett annat roligt ord var tydligen utvecklingstörd. Hi hi hi, liksom.
Ja, ni hör ju själva.
Och jag upprepar, detta var gymnasieelever som garvade.

Det var i alla fall några saker till trots väldigt trevligt att få komma iväg och insupa lite kultur så här på kvällskvisten.
Hemma hade Milo somnat gott efter gröt och välling och jag kände mig plötsligt något dissad när jag återvände med mina ömmande bröst och hittade liten älskling nöjt sovande.
Fast också väldigt glad måste tilläggas.
Bra jobbat M&M.

Nu ska även vi stora sova snart.
Imorgon blir det Stockholm för hela den lilla högen.
Kram.

lördagsdans

Ännu en kväll med dansband. Trevligt så.
Det roligaste var dock när mickarna slutade fungera mot slutet och Peter Settman lite nervöst försökte lösa det på bästa sätt. Tog sin tid och vi fick skratta ett tag men sen hittade han ljudet åter och Marcus kunde låta sig inspireras lite mer.

Milo somnade bredvid ikväll igen. Verkar vara hans grej just nu och ingen är gladare än jag.

Tänk att det är 1:a advent imorgon. Galet galet.
Måste ner i källaren, eller skicka dit Marcus, för att hämta upp lite ljusstakar att ha i fönstren. Älskar julen men är inte alls för tomtar och annat krims, men ett par stakar kan få göra sitt och sprida lite ljus både in och ut.
Nu när julen verkligen börjar närma sig, börjar jag också se fram emot den än mer. Känns helt otroligt att vi i år har en liten älskling hos oss. Vi ska till Gävle och fira hos mormor och morfar med godaste maten, "riktig" tomte och hela kittet. Detta blir den första av förhoppningsvis oändligt många underbara jular alla tidigare bara varit förspel inför.

Glad advent då eller vad man nu säger, redan nu.

hudvård

Vårda det yttre och få det inre putsat på köpet.
Har köpt massa nya hudvårdsprodukter. Eller egentligen inte, köpte två och fick ett helt gäng på köpet. Älskar bonusar!
Känner mig väldigt glad, euforisk nästan, när jag tittar på mitt kap som står uppradat på köksbordet och ska där stå tills ikväll. Tror egentligen inte krämer är lösningen, men känns det bättre så känns det, ja i närmaste riktigt jäkla bra.

Skulle gått på bio idag med Jess idag -Flickan som... del två i Millenium trilogin, men det var utsålt. Det suger elefant*piiip* då jag var heligt laddad för drygt två timmar spänning och lite trevlig samvaro efteråt.
Nåja. Nu blir det "bara" trevlig samvaro vilket inte är så bara, medan Milo och papps har detsamma. Hoppas vi får en ny chans nästa helg och då ska biljetter köpas i god tid.
Hep.

plötsligt händer det

Han somnade bredvid mig. Milo, vårt älskade lilla barn.
Vi låg där ett bra tag, tätt, tätt. Hans varma, lilla tio kilos kropp nära min. Jag klappade rumpan, pussade hans mjuka hårtestar och lyssnade till de snabba men trygga andetagen som var som den vackraste melodin i mina öron.
Har aldrig riktigt kunnat få honom att sova och fortsätta göra det, intill tidigare. Inte velat heller pga alla risker hit och dit. Inte förrän nu. Nu är både han och jag redo. Senaste veckan han han somnat så 3 gånger! Bredvid mig.
Mamma och barn. I sked.
Det är så härligt.
Lite rädd för att somna själv är jag fortfarande eftersom han ju kan vakna, krypa iväg och ramla ur. Så efter en stunds bara-varande bär jag honom till egen säng och han får fortsätta sova där.
Tänk sen när jag kan börja läsa honom till sömns. Längtar. Kan ju såklart redan göra det, böcker finns och blir över, men det blir klart trevligare när han inte längre vill äta allt som prasslar papper.
Och då kanske vi äntligen också kan sova kvar båda två.
Alla tre.
Längtar.

vällingstatus

Milo svalde 2 dl välling runt fyra i morse och somnade sen om! Hurra!

Vi har precis lekt dammsugarleken -jag dammsuger och Milo springer tjutande efter. Tjutande som i skrattande-tjutande. Han älskar dammsugaren och dess vind (på bilden njuter han av luften från mormors supersugare) och vi har nog aldrig haft så här rent.

Snart är det gröt, sen bad och så förberedelser inför sänggående.

Har hyrt en film men ska se om jag orkar -se. Torsdagarna är bra så att man åtminstone har en chans (anledning) att lägga sig tidigt eftersom TV-utbudet stinker bajskorv.

Kanske ska ta den chansen och strunta i filmen?

tv

Tittar såhär efter dansen lite på Ekdahl (fast det är Marcus jag vill se) innan det är dags för sova. Blir försiktigt uttryckt rätt livrädd för fröken dokusåpa som varit med i hur många som helst. Henne vill man (jag) inte möta i en mörk gränd.
Eller någon annanstans heller för den delen. Iiiiiiik är ett uttryck som dyker upp i mitt huvud som beskrivning av känslan jag känner och jag kan bara hoppas att min nattsömn inte störs (mer).

Nåväl.

Milo sover. Han somnade vid bröstet, dock efter att ha druckit en hel del välling innan (liksom han gjorde i morse), så min förhoppning om att välling vinner fortlever.
Han verkar i alla fall ha fått smak för flaskan och det, god vänner, är en seger i sig.

God natt och sov nu sött.

kom igen Jonna

Jag och min tumme alltså.
Vi sitter ihop på mer än ett ställe. Riktigt fastklistrat ihopihop.
Kan bli galen på mig själv och att jag aldrig får saker gjorda. Har hur många högar, både på bordet och i huvudet av ting som väntar åtgärd och nu är det faktiskt dags. Nu ska den ur. Tummen. Ska slita mig om jag så blir blå i ansiktet men ur ska den!