En natt av dålig sömn är bakom mig och en dag trött på jobbet framför.
Måste verkligen hitta på något med dessa nätter, eller morgnar. För det är då lilla nypmonstret sätter igång. Från fyra till sex var det ett aktivt nypande, klämmande, rivande på alla ytor av mig som han, min lilla älskling, kom åt. Sen somnade han och nöp bara ibland fram till nio. Då jag i bästa fall slumrade till och i sämsta låg och väntade på nästa attack. Visst lägga mig och sova annanstans är ju en tanke men just då på nätterna är jag så trött att jag knappt orkar blunda så eventuella flyttar är inte ens att tänka på och Milo vägrar sen en tid sin egen säng.
Men han är så söt. När han väl vaknar på riktigt och välkomnar morgonen med det bredaste leende är det nästan så man glömmer bort krigen från timmarna innan.
Nästan.
Ha en bra dag!
13 kommentarer:
Oj, va man kan sakna dessa nätter,,,,Det trodde man aldrig men det är ju över 20 år sen. Så då e de lätt att sakna dom. ;) Hoppas det blir lugnare för dej/er.
Vår dotter var lite som Milo när hon var liten. Ville sova hos oss och behövde kroppskontakt genom "nyp" etc. Jag bestämde mig för att det var ok att hon sov hos oss och "tankade trygghet". Idag är hon tonåring och en tryggare och mer harmonisk person får man leta efter.
Lycka till
Oj vad jag känner igen det där. Att inte få sova. Man kan inte fokusera på något annat och folk tycker man gnäller. Men det är inte för inte som sömnbrist användes som tortyr förr. Håll ut, det går över och nästa bebbe kanske blir en sovbebis, det blev min andra!
Oj vad jobbigt med en liten nypunge. Förstår att det är tufft men kanske ändå bäst att försöka ta striden att han sover i sin egen säng för att du ska få sova.
Lycka till!
Jag har ett tips på lösning till nyp- och rivproblemet. Min son höll på på samma sätt, speciellt rafsade han efter mitt halsband hela nätterna igenom. Och då satt jag ett halsband (armband) på hans favoritnalle och sedan rafsade, nöp och rev han på den istället. Värt ett försök!
Minns hur min dotter var när hon också var i ettårsåldern. Hade ofta flera hårstrån i luggen som stod rakt ut, hon lyckades alltid få tag i mitt hår när vi låg o sov! :)
Grattis till bebisen i magen förresten! Roligt att höra!!
Uff jag vet precis vad du går igenom! Vi har med haft det kämpigt med vår Amanda! Vi höll på att vela mellan sängarna, men nu efter ett års tid har vi en riktigt bra period! Vi badar henne nästan varje kväll, hon sover en gång på Fm och en på EM. Och hon får bara sova i sin säng(utom när hon e sjuk). Nu somnar hon vid halv åtta och sover till ca halv åtta. Vaknar hon får hon välling och somnar om! Aja baja ta i trä!!! Hoppas det vänder snart för dig!!! KRAM Linda med Amanda (skriver jag alltid men jag har en dotter till på snart sju(!) år!)
Säg ifrån att det gör ont. Han måste lära sig att ta hänsyn till andra människor och inte göra illa sin mamma. Får han hålla på så tror han ju att det är ok att göra så mot alla. kram
Ja tänk hur irriterad man kan vara mitt i natten och så fort de ler så kan man inte låta bli att le själv. Sitter i samma sits som du just nu och ska försöka komma på ngt bra sätt att vända denna cirkel. Det blir bättre nån gång kan man ju trösta sig med ;-) Kram
Inte alls bra - när inte nattsömnen blir som den ska c:a 6-8 timmar.Ordna så du kan sova ensam i egen säng ett tag - helst i annat rum - gravida behöver mycket sömn.Ska du iväg till jobbet som en sömngångare, då blir dagen jobbig.
Nä det är inte okej att nypa andra - dagiskompisar, skolkamrater, syskon - "ja men jag FÅR nypa mamma" - socialiseringsprocessen, tänk på den för lille-hjärtats egen skull.
Tack för tips om halsband och annat på gosedjur. Ska testa!
Att Milo har för vana att halvt i sömnen pilla på och nypa mig för någon typ av trygghetskänsla gör inte att han nyper andra eller kommer att göra. Så det behöver ni inte oroa er för! Han har sedan pyttebebistiden pillat med en hand medan jag ammade och det sitter nog i och kommer tillbaka när han ska sova, försöker somna. Det är för vår skull vi ska få till en ändring, dagtid kommer han inte ens ihåg hur göra pillandet.
Vår dotter ville inte heller sova själv i perioder.
Hon hade nallar, dockor, tygpajaser etc i mängder, alla var jättekul på dagarna, men på kvällen i de här perioderna var det kört. Inget dög, bara mamma och pappa och våra sängar. Och inte emellan oss utan tvärs över oss, så att hon kunde puffa och putta på oss stup i kvarten. Helt plötsligt hittade hon och hennes mormor ett sagolikt älsklingsgosedjur som var lent och mjukt med mjuka ulliga öron på ”utsidan” och på ”insidan” av öronen var det typ sidentyg (var ju inte siden, men den känslan när man tog i det). Lyckan var gjord. Hon la sig snällt i sin säng med gosis under armen och plockade och kände med fingrarna, både på ut- och insidan av öronen och det var tydligen rogivande. Gosis var med ända upp till början av tonåren, men har nu pension och finns i ”uppväxtgömman”.
Dottern till en av våra kompisar hade en mjuk tygbit (av pyjamastyg) hopsydd med ytterligare en tygbit av samma kvalitet som insidan på Gosis öron, dvs lite blankare. Då hade hon både det riktigt mjuka pyjamastyget och det lite blankare, halare ”sidentyget” att pilla på. Det här tyget fanns också med länge länge.
Jag tror det är viktigt för de flesta barn att hitta något dom gillar att pilla och plocka på och nypa i när dom ska somna. Och det ska ju då inte vara mamma eller pappa, utan något som dom kan ha med sig under uppväxttiden. Och hur skulle det se ut om dom skulle ha mamma med sig när dom i 7-8-9-årsåldern ska sova över hos en kompis eller åka på fotbollsläger. Då kan dom ha sin lilla trasa under huvudkudden eller sitt lilla gosedjur med sig, för det har de flesta andra också!
Kram Maggan1
Skicka en kommentar