måndag 26 juli 2010

beverkning av kryckor -depp

Var och blev nålad idag igen. Känner ingen skillnad. Än. Men det kommer. På onsdag är det åter dags och då tror jag att jag kommer kunna gå hem utan att helt vara beroende av käpparna. Vad tror ni om det.
Känner mig låg och ledsen just nu. Blir väl så på kryckor. Hoppas på morgondagen mycket. Det som inte är bra idag kan bli det då. Jag kommer visserligen inte börja tjäna pengar eller kunna bidra till hushållet på ett mer konkret sätt, men annat kan bli bättre och tids nog kan också jag ge mer.

Hatar att känna mig som en snyltare, en belastning. Vet att jag inte är det, att jag inget kan göra åt det som är. Men ändå. Känner jag mig så skyldig, har dåligt samvete och så blir jag arg. På mig för att jag känner så fastän jag inte borde och andra som får mig att känna så.
Dammsög idag. Kände mig duktig där jag haltade runt med krycka i ena handen och slang i andra.
Jätteduktig.
Och korkad, så här med facit i hand, men skit i samma, jag mådde pyttelite bra just där och då när jag släpade omkring, hade ont fan men kände mig som den duktiga flickan jag någonstans någongång var.
Blomman på bilden är jag.
Nädå. Det är bara en blomma. En trött sådan. En gång var den mycket vacker och blommade för fullt.
Måste köpa en ny, blir ju inte gladare precis av att ha en sån på hyllan.

11 kommentarer:

Lilla My sa...

Alltid uppiggande att röja i röran ;-)
Gör´t lite men ofta, superpålitligt peppningsmedel. Själv föddes jag med en arm men allt går...pö om pö...hjälper inte att gnälla. Anser jag.

Gråa musen sa...

Söta Jonna. Du har verkligen den största gravidmage jag har sett i hela mitt liv och jag har sett många. Det är inte konstigt att den är jobbig att bära på. Det är inte konstigt att du är trött sliten och jätteslut. Men du är lika vacker ändå. Du är inte alls lika slokande som blomman. Du är bara trött och sliten. Men mitt i alltihop så lyser de vackraste och brunaste ögon som finns. Du gör ett jättejobb. Som bär och konkar på bäbisen i magen. Snart har du den hos dig. Då får du chans att bygga upp dina krafter igen. Nu ska du bara vila och se dig i spegeln och tycka: Fan vad jag är snygg. Jag är störst bäst och vackrast i hela världen och vilket jobb jag gör dagarna i ända som håller på och står ut med allt det onda. Fy fan vilken jäkla hulk jag är som fixar fram ett syskon till Milo. Trots alla krämpor, trots att jag inte är rik som ett troll. Ta ett djupt andetag och le mot spegeln och säg. Fy fan Jonna smärta suger men snart är jag i mål och då jävlar...

Anonym sa...

Jag tycker du är fantastisk.:)
För att du orkar allt du orkar, för att du delar med dig av dina tankar, funderingar och din humor till andra - främlingar och vänner, för att du är så bra på att se det goda i så mkt.
Men framförallt för att du just nu bygger en helt ny människa i din kropp. Jag vet att det händer överallt varje dag, men det blir inte mindre fantastiskt för det.

Hoppas du känner dig bättre i morgon. Om du vill det. Det kan vara skönt att vara lite låg ibland också.:)

F.ö. tror jag att jag åkt med busschauffören du skrev om i ett tidigare inlägg. Trodde då att han bara hade en dålig dag, men han kanske är sådan.....:/

/Mia

Christina sa...

Jag förstår precis hur du känner. Jag låg ju stilla i 2 månader och kände mig så ohjälplig. Behövde hjälp med allt. Låg där med min oro,smärta,längtan efter familj och bara mådde skit.
Idag 18 år senare så är det ett minne blott.
Kämpa,kämpa och glöm inte att jag tänker på dig.
kram Christina

Anonym sa...

Så klart är du trött och sliten med den "kanonkulan". Men du är SÅ fin och söt. Och tänk, även om det stretar, trycker och gör ont så har du varit mer rörlig än förra gången, då du slet ut soffan. Snart är hon ute! Kram

Bussan i Borås

Anonym sa...

Bra att du fått nålar idag igen! Jag tror det kommer att hjälpa. Och optimister som vi är så kan du säkert gå hem utan käppar på onsdag efter behandlingen (om inte så har du ju käpparna med det och det ÄR ingen katastrof, huvudsaken är att värken försvinner!!!!)
Och du - självklart blir man lite låg och ledsen när man känner att man inte kan det man gärna vill! Är inte ett dugg konstigt. Men du får ta igen det sen när dottern är född! Fram till dess måste du gilla läget, och jag vet att du gör det de flesta timmarna på dygnet! För du är ju en riktig kämpe.
Sen kan jag fråga mig – varför i hela friden skulle du på dammsugaren? Låt den vara i fortsättningen och låt Marcus köra runt med den tills vidare. Basta säger gamlan jag! Visst förstår jag att det trevligt att känna att du klarade det, men nu har du facit, så skit nu i dammsugaren i fortsättningen, ägna dig åt dig själv och bebisen och naturligtvis även Milo och Marcus, men inte när det gäller städning etc.
Du är vacker som en blomma, även om du är trött. Magbilderna förut visar ditt vackra jag!
Upp med hakan, du är bäst och visst ska du göra det du kan, men inte sånt som är för tungt nu på slutet av din graviditet. I och för sig är det inte farligt, men onödigt att dra på sig mer ont än nödvändigt.
Var rädda om varandra, och ta vara på varandra. Snart har ni eran dotter och Milo sin lillasyster!! Tänk vad härligt.
Kram och god natt från Maggan1

Joanna sa...

Nu var det lääänge sen jag skrev här, men jag hänger fortfarande med! Jag tycker såhär: Tror du att du skulle kunna få någon att byta sits med dig, så som du sliter? Jag ser en annons framför mig:
Bytes: Smärtsam framtung höggravidkropp med nerv i kläm bytes mot pinfrisk smärtfri standardkropp (gärna tjej) under närmsta 4 veckorna. Kroppen kommer kanske fungera sämre med tiden, men jag godtar ingen ångerrätt. Ja just det, under bytestiden kommer en magoperation att genomföras. Svara till fjonna.
Tror inte att gensvaret skulle vara så jättestort! Du är grymt duktig som bara drar dig fram tycker jag!

Birgitta sa...

Tycker absolut att du ska köpa en ny blomma! Sånt piggar upp människan när hon är nere! Kämpa på :)

Anonym sa...

En orkidé va? Släng den inte, den kommer igen med ännu mer blommor än första gången, ge den lite tid bara. Lycka till med allt! /A

Ditte sa...

Klipp ner stjälkarna på blomman och ställ undan den så ska du se att den blommar igen rätt vad det är. Jag har en som stått i skymundan och som nu blommar med över tio jättestora rosa blommor. Vattna mycket sparsamt. Köp en ny också så du har ögonfröjd!
Du är vacker och stark, Jonna, - och tänk, snart är du tvåbarnsmamma! Inte illa kämpat.

Anonym sa...

Nu blir jag jävligt trött..ni är väl TVÅ i ert förhållande som valt att leva med varandra med allt vad det innebär ? Du har väl ingen anledning att känna dig som snyltare ? I lust och nöd heter det... En dag kanske det blir tvärtom så ... ? Låter som rätt så ordentligt ojämnlikt förhållande,och låter inte som "du" egentligen vågar jag säga efter att ha följt din blogg. Nu är du trött och slut men det här måste ju förr eller senare tas tag i och med två små blir det ju inte lättare. Stå på dig för f..n . Kijan