Har mailat min läkare och ber om nåd. Nä det gör jag inte, jag frågar efter nya, andra (de jag fick gör varken till eller från) tabletter som jag kan ta för min rumphalva/höft/korsrygg blir bara värre och jag går snart under med den. Som det känns. Nu börjar det tära riktigt helvetiskt på humöret med. Tidigare har jag kunnat skratta för att jag gråter men nu gråter jag av samma anledning -för att det gör så ont att jag gråter. Elände. Lite "kul" är det väl fortfarande stundvis och när jag för femtielfte gången förbannar lägenhetens storlek på väg till toa ler jag nästan mitt i grimaserna fastän det numera är långt ifrån roligt som i ha ha.
Kan det vara den där nerven? Ischiais? Varje gång jag stödjer mig på höger (tror jag har haft samma eller liknande besvär med vänster förut för det här gnället börjar lukta de ja vu) ben så gör det förbaskat ont, hugger liksom där i skinkan så att hela benet vill vika sig. Finns det något att göra? Någon mirakelkur? Några tabletter?
Ja ja. Det är som det är.
Idag är det 3 veckor minus en dag tills Plutt ska komma. Fantastiskt underbart härligt. Tiden dit ska jag mest sitta, en aktivitet jag gör bäst. Förutom att pussa på Milo som ju faktiskt är mycket roligare än själva sittandet.
9 kommentarer:
Du får gnälla!
Och vi känner inte varandra alls, men av nån anledning läser jag din blogg ibland, och minns att du skrev nåt om att farfar var ute med Milo o att du var lite orolig för alla bilar o trafik.
Var på stan idag och kände igen din son (tror jag iallafall?!) och han såg väldigt nöjd ut med sin farfar. Kan det stämma? Tyckte jag kände igen killen från dina bilder. Han ville gärna gå på vägen men farfar var stenhård :-). /anna
Blir man coolare för varje barn och med "rutin"?! Nope! Inte alls:)
Ibland förvånas jag över vad min stackars hjärna kan hitta på när barnen inte är hemma under mina vingars beskydd. När lillan är iväg och badar i farmors stora swimmingpool ser jag att det värsta ska hända....Tror att det handlar om den enorma kärlek man som mor har till sina barn.
Sen påstås det att man blir lite mer(vojne)nojjig när man får flickor, höhö...
Hjälp! Om knappt 3 veckor finns en liten plutt till i era liv!!!! Det ÄR ett lika stort mirakel varje gång. Varje barn är unik och helt otroligt häftig! Allt kommer att gå kanon, det känner jag på mig;)
Det hjälper väl förmodligen inte dig att använda kryckor!? Annars får man ju låna såna gratis. Kan vara skönt att avlasta kroppen med!
Take care!
Kram
/Madeleine
rövvärk har jag med. tror min stol är för hård.
Om det känns som om en kniv sticks in i rumpan och att benet inte orkar stödja din vikt har du haft samma som jag under och efter min graviditet. För mej var det en inflammation i muskelfästerna som sitter i rumpan. Behandlingen är bus enkel men förjävla smärtsam. Massera. Och i mitt fall tryckte de på just de ställen de värkte som mest. Hårt. Länge.Med några dagars mellanrum. För jävla ont. Tortyr. Men alldeles underbart efteråt. Jag gick till napprapat.
Lycka till. (ps om det är så att det är samma som mej så hjälper inga tabletter, inte vila heller trots att man eg inte ska massera inflammerade områden.)
Hoppas verkligen du kan få hjälp med det där, några tabletter borde ju finnas som du kan ta.
Hoppas din läkare hör av sig fort som katten.
Nu är det inte långt kvar. Snart får du hålla erat mirakel i famnen! Fantastiskt!
Stor kram från Ulrika.
jag har samma problem som du, eller kanske inte exakt samma, men nästan. jag kan fortfarande röra mig hyfsat obehindrat. Mediciner finns det tydligen inga bra när man är gravid, men jag fick akupunktur och det gjorde susen!
Låter som det kan vara ischias, och det är verkligen inget vidare, har testat själv ett par gånger... Ibland funkar spikmatta, men om man inte har det eller inte vill använda det så brukar det kännas bra att ligga med benen i 90 graders vinkel. Alltså 90 grader vid höften. Typ på golvet med benen uppe i soffan så man får räta ryggen så mycket så möjligt, kan vara svårt att få till den vinkeln i sängen, vanliga kuddar brukar var för mjuka...
Lycka till och kram!
Vet ju inte om du fått någon hjälp från din doktor än. Men jag skulle nog ändå rekommendera ett par kryckor, så att du slipper belasta mer än minimalt. Det tar ju inte bort värken, men om du inte stiger ner på benet fullt ut så gör det kanske inte lika ont iaf.
Men hoppas du kan njuta lite ändå av sista veckorna av graviditeten och planera för lillflickans ankomst ihop med Marcus och Milo!
Kram från Maggan1
Jag var sjukskriven för samma sak och fick rumpmassage tre gånger i veckan samt rehabbad i varmvattenbassäng. Det senaste var dock för foglossningar, men be om massage hos sjukgymnast! Min man fick lära sig också, sista veckorna fick han massera dagligen. Nu när man minns känns ett eventuellt syskon lite längre bort :) Lycka till!
Skicka en kommentar