skaffa hit och skaffa dit

Att folk pratar om att skaffa barn har jag förlikat mig med även om jag personligen fortfarande bara skulle gå så långt som att skaffa kattungar och tex bil. Men att det ska rådas från olika håll hur, varför och när man ska skaffa vad kan jag bli så ytterst trött på.
Nu ska man tydligen enligt en artikel inte skaffa barn för tätt för de är synd om det äldre barnet som inte är färdig med sin sparationsfas och blir åsidosatt. 3-4 år är istället lagom tycker proffset.
För det första är det väl familjens eller föräldrarnas ansvar att se till att storasyskonet inte blir åsidosatt, något som förövrigt lika (o)gärna i så fall skulle kunna hända hur många år det än är syskonen emellan om nu föräldrarna har för vana att sätta ett barn åt sidan. Och för det andra, det är inte alla förunnat att exakt bestämma hur många år som ska gå mellan 1 och 2. Om ens någon. Du kan inte veta att syskonet blir till lätt även om första barnet började gro efter första försöket.
Idag är genomsnittsåldern för förstföderskor rätt hög på sina ställen och att då ha som alternativ att antingen vänta i många år och riskera att det efterlängtade andra barnet aldrig kommer eller få dåligt smavete för att man skadar sitt första barn om man försöker på sykon snabbt och råkar lyckas. Trista alternativ tycker jag men förhoppningsvis är det inte många som läser och tar alldeles för mycket till sig.
Nä, jag tycker dessa proffs ska ägna sig åt annat, som att hjälpa och ge riktiga och handfasta råd. Om t ex hur man bäst förbereder storasyster inför ankomst av lillebror utan att hon ska känna sig utanför även om hon bara är drygt ett när han förväntas komma.

Detta är bara ett inlägg bland många andra. Inget särskilt berättas alltså här.
Reds anm :-)

TV

Såg precis klart Collision, en brittisk miniserie om en seriekrock och människorna i och runt den. Säger bara: Så jäkla bra! Vad de kan, britterna! Douglas Henshall som spelade polisen som skulle undersöka det hela var klockren. Mer av honom tack.
Nu ska jag zappa lite bland kanalerna, fundera på vad jag ska ha på mig på fredag, glädjas åt de goda men lätt chockerande nyheterna som mottogs idag och sedan lägga mig för att sussa sött.
God natt.

guldskölden

Marcus Birro, världens ja galaxens, ifall det finns skrivkunniga därute, bästa skribent vad gäller Italiensk fotboll och vinnare av Guldskölden förra året är åter nominerad i kategorierna årets blogg och årets krönikör!

Rösta på honom via denna länk http://www.svenskafans.com/start/guldskolden.asp för varför låta någon annan vinna när ju mannen i fråga som sagt är bäst ( var det så Marcus? ;-) ).
Sista chansen imorgon.

Heja!!!

frågor får svar

Vad har du för planer för ryggen? Hur ska den stävjas?
-Det blir till att tänka på de där dolda bålmusklerna som sjukgymnasten hjälpt mig att hitta. Helst i varje rörelse. Ska också fortsätta gå hos honom ett tag till har jag tänkt.

Är du helt frisk nu från dina cellförändringar? -Ja, sist såg det bra ut. Nästa koll blir till hösten.
Vad de cancer eller bara andra cellförändringar?
-Hade tack och lov inte cancer som i cellgifter eller annan sådan behandling. "Bara" förstadium till det, cancer in situ. Typ väldigt grava cellförändringar som kunde opereras bort.
Det måste hursom varit rätt psykiskt oroligt?
-Japp. Eftersom de återkom och återkom trots att hp-virustestet visade neg. Varför de är så envisa vet man inte. Måste kollas ofta så de inte ställer till med något.
ÅNGEST?
-Jo när de kom tillbaka 2007 och läkarna började prata om ifall det överhuvudtaget skulle gå att operera bort mer av tappen utan att riskera ev framtida graviditeter ännu mer. Hade cerklaget inopererat vid tidpunkten. Fast sen var de mirakuläst borta vid vävnadsprovet två veckor senare. Jihuu!

kan du inte berätta lite mer vad dendär terapeuten lär ut.... vilka tips ger människan?
-Inte så mycket tips som i hjälper oss att samtala. Helt galet att det ska vara så svårt för två vuxna verbala människor att prata! Men så har det varit. Vi har också tittat tillbaka rätt mycket och gjort en livslinje för vårat gemensamma liv, vilket var mycket nyttigt.

Vad äter Milo nu förtiden? Har du slutat helt att amma?
-Milo äter välling på morgon och kväll och under dagen burkmat och fruktpuré. Slutade helt amma för en månad sen.

vad gick du på gymnasiet och vad har du arbetat med tidigare då?
-Gick två år natur innan jag skoltröttnade och sedan två år samhällsvetenskaplig. Har jobbat som vårdare inom äldre och handikappvården och som teaterlärare och ledare för ungdomar. Vad är det för jobb du antagligen kommer få sluta från nu?
-Är administratör och arrangör på ett kulturhus som hänger löst.
Hur kommer det sig att du flyttade till Norrköping när föräldrarna bor i Gävle?
-Började på Marieborgs teaterlinje här, blev teaterpedagog och fick jobb.

Det låter urmärkligt med delad ekonomi när ni bor ihop och har barn, hur tänker ni där?
-Vet inte om vi tänker så mycket där. Det har bara blivit så. Inte helt idealiskt som sagt men vi vet samtidigt inte hur förändra läget. Båda gillar vi att ha egna konton och egna kort till dessa. Sedan är det inte delatdelat som i räkna kvitton eller att jag svälter, riskerar att hamna på gatan eller inte får vagabondstövlar (x2) om/när mina pengar tar slut.

Va kul med frågestund! Kan du inte ha det lite oftare? T.ex en gång i månaden?
-Jo det skulle jag kanske kunna ha :-)

Har du träffat eller pratat i telefon med "imammasmage" Teresa någon gång?
-Nej men vi har mailat varandra lite.

Vad kan Milo säga för ord nu?
-Han pratar mycket, men helt ärligt så tror jag bara han vet vad det är han säger ännu. Ibland kan jag höra äääti (äiti som i mamma) men det kan vara att jag vill höra det.

Jo, jag har undrat hur det kommer sig att Milos alla namn kommer från den italienska sidan av familjen? Var är hans finska arv?!
-Milo (uttalas Miilo) är inte särskilt vanligt förekommande i Italien om ens alls. I Finland är det ett nytt fint namn liksom i Sverige.
Santino är vackert och härstammar visserligen från Italien (dock inte från Marcus sida av familjen) men funkar lika bra här och på finska.
Totti är efternamnet på Marcus favoritfotbollspelare och ett förnamn i Finland.
Vi ville ha vackra namn som funkar på de nämnda ställena. Namnen behöver inte bära det finska arvet. Något som är intakt. Bland annat genom hans medborgarskap, kommande modersmål och nära kontakt till hans stora feta släkt därborta.

Vilka filmer gillar du?
-Bra :-) Spanska rysare har jag blivit extra kittlad av även om jag är räddast i världen. Och så fina dramaproduktioner som Timmarna och Once upon a time i America etc.
Vilka tv-serier missar du inte?
-Office! LOST (fast på box), brittiska deckare etc
Vilken är den bästa bok du läst?
-Svårt...
Vilken är din favorit författare?
-Gillar flera norska deckarförfattarinnor, Bukowski och Marcus Birro.
Vilka färger gillar du?
-Rött, lila, grönt.
Vilka sagodjur gillar du?
-Älvor är kanske inte djur? Då vet jag inte.
Vad är Milos favorit leksak just nu?
-Dammsugaren och gåvagnen

Hur ser en dag ut för dig och Milo?
-Det kan man nog luska ut om man läser i bloggen :-)
Vad har han för sov och matvanor?
-Milo äter på ganska fasta tider, sover två gånger på dagen och vill sedan inte somna på kvällen förrän rätt sent oftast 21-22. Eller så somnar han runt åtta, vaknar en halvtimme senare och är pigg i ytterligare tre innan det är dags för killen att däcka. Nu har han sovit riktigt bra i några nätter och vill inte till oss förrän runt sex och sover sedan mellan till åtta, halv nio. Ta i trä.
Ska du vara med i studion på fredagarna när det är lets dance?
-Ja.
Hur länge har ni bott i norrköping?
-Jag sedan -98 och Marcus sedan -04
Har ni funderingar på att flytta?
-Ibland. Skulle vilja närmare Gävle fast inte hela vägen.
Hur går det med terapin?
-Bra på båda. Rekommenderas alla!

Så.
Ha en fin kväll och natt.
Sov gott.

muumin på besök

Ännu en slappskön dag.
Jag är till sinnet lätt och glad, men min kropp mår bajs. Bitvis bokstavligen. Det är mycket för den nu, bland annat sätter sig stressen där som ett blött frimärke på i princip allt. Men så länge sinnet är lätt är jag alltså glad.
Idag var min mamma och pappa här en sväng och som alltid var det hur kul som helst. Inte jättelänge sen vi sågs men som det skulle pussas på lilla barnbarnet av saknad :-). Milo tycker det är härligt med pussar och blev väldigt glad han med av besöket och gladare ändå när han fick återse högen av julklappar (läs: leksaker) de hade med sig som vi lämnade kvar pga platsbrist. Bland annat fick han göra en premiärtur med sin alldeles egna gåvagn här hemma. Inte mycket som slår det. Sen skulle han ligga mot mormors bröst medan hon sjöng och tystnade hon ett tag, grymtade han till som i -mera. Underbara pojken min!
Nu sover han.
Jag har legat i semikoma och tittat på Lewis som inte orkade ses igår. Hyfsad var den. Men nu är det äntligen sängen som kallar. Det är som vanligt med lite motstridiga känslor jag kommer närma mig den. Hoppas sömnen hittar mig. Snabbt. Lite svårt har den haft med det på sistone. Jag verkar svårfunnen..
Läste ut min braa Anne Holt bok 1222 över havet (läs!) i Gävle och har börjat en annan av en annan som ännu inte känns nåt vidare. Men den ska få åtminstone 30 sidor till har jag tänkt innan jag antingen lägger åt sidan eller kör vidare.

Och så just det. Familylobbing.
Rösta på min Marcus i Guldskölden HÄR! Gört, gört bara gört.

God natt.

slappardag

En skön andra dag har det varit med. Slappa först här hemma och sedan fika med Jess. Lagade faktiskt till en kycklingsgryta efter det, så jag är ytterst glad över dagens utveckling.
Ikväll blir det Läckbergdeckare del 2 och så brittdito med Lewis därefter. Först ska bara Miloboy sövas och det blir nog inte så svårt. Killen ser rejält dimmig ut i blicken där han sitter och leker och pratar med sina leksaker.
Fick en hel drös (nåja några stycken i alla fall) med frågor i kommentarerna till förra inlägget och jag tänkte att vi gör så här; Ni frågar till på måndag och då ska jag svara så gott jag kan/vill. Ok? Har ni inga fler frågor svarar jag på det redan anlända.

Ha nu en fin första lördagkväll år 2010!

2010

Tio år in på detta nya millenium. Mycket har hänt, ännu mer väntar på att händas.
Jag är nöjd med mina år. Väldigt nöjd. Finns dock en hel del som jag i ärligheten namn skulle se som som ogjort eller ohänt, men att ångra något? Jo, det gör jag nog nästan, även fast jag helst inte vill hålla på med ånger och lämnar därför de tankarna här.

Nytt år. Nytt årtionde. Nya möjligheter och också misstag att lära av.
2010 ska bli det bästa i mitt liv!
Vilken kittling det är att tänka så. Det bästa väntar! Och jag som just redan är där.
2009 var fantastiskt händelserikt.
Framförallt fantastiskt och fantastiskt stavas M I L O.
Ett nytt litet liv gjorde entré i våra och förändrade allt.
Jag har aldrig sovit så lite som jag gjorde förra året och då har jag aldrig sovit några mängder. Men som det är värt tröttheten!
Jag har fått nya perspektiv på saker och ting. Insett vad som är viktigt och vad som är annat. Försöker att skala bort det som skaver, skaka bort de som sviker (ack så svårt, men lättare med tiden för svikare väger tungt att släpa på) och för mig själv betona det bra i tillvaron.
Jag har fått nya vänner. Förlorat en del också.
Vi har vunnit högvinsten och tafatt försökt leva med den. Sorgen och eländet svetsade samman och när lyckan kom visste vi inte hur göra.
Nu vet vi.
Eller vet mer. Lär oss och veta.
Livet lär.
Och terapeuten.

Jag gillar inte nyårslöften. Alldeles för många går omkring med kraftig övervikt, röker eller allt på en gång för att dessa ska betyda något.
Så jag slår till med lite förhoppningar istället. Mest rent egoistiska önskningar.
Hoppas inför 2010 börja laga mat mer. Bra mat. Färdiga köttbullar och pulvermos idag och visst, bättre kunde det ha blivit men jag startar lite försiktigt för att inte ta ut mig alldeles.
Sedan hoppas jag få ordning på min rygg. Ska verkligen tänka på den i alla lägen, bokstavligt talat.
Ska också börja tänka på mängden godis jag stoppar i mig. Det är tanken som räknas men hoppas ändå minska intaget till tjugoelva.
Hoppas också på nytt boende. Inte en sommar till här (stuckaturen till trots) sa jag i höstas för tredje hösten i rad. Någon gång måste det ju visa sig att jag menar det.
Sedan hoppas jag verkligen att jag får ordning på min ekonomi. Jag säger min eftersom det handlar om min. Vi har delad.
Det är så det har varit och så är det ännu fastän vi har barn. Inte helt idealiskt i alla lägen men så är det och det enda vi kan. Marcus betalar givetvis hyra och mycket annat just nu eftersom min skrala inkomst knappt räcker till avbetalningar och färdigrätter, men i övrigt vet jag inte mycket om hans pengar eller han om mina. Eller jo det vet han. Eller det finns inte mycket att veta eftersom det inte finns några pengar, bara små fondsparanden som fortfarande pekar spikrakt neråt. Ha ha.
Så det hoppas jag. Få ordning på min ekonomi, men också någon typ av gemensam plan på det området.
Charlie -kan du hjälpa?
På tal om pengar.
Hoppas även komma på vad jag vill göra. Det ser väldigt mycket ut som att jag kommer förlora mitt jobb rätt snart så för att få ordning på klöverbiten bör jag också hitta något nytt som genererar dessa.

Mina förhoppningar.
Önskar mig säkert lite mer grejer. Som ny dator och ordning på mina papper. Och jo just det, tjockare hår och fastare lår.
Vi får väl se vad som hinner hända.
Bara första dagen idag och många kvar...