tisdag 29 september 2009

härliga höst

Känns bra med höst. Framförallt när den kommer med solsken. Inte gör det då mig något, bara jag förstår att ta på mig ordentligt med kläder, att kylan kommit för att kanske stanna.
Idag har underbaraste lilla älsklingen gillat vagnen också. Tror han tycker om att sitta och titta på allt som rör sig och samtidigt få frisk luft i ansiktet.
Han är så fin sötaste Milo. En liten minimänniska. Miniman. Han sitter så rak i ryggen på golvet och tuggar på gurka eller pillar på nån leksak. Sen ser han upp med stora vackra ögon som för att kolla att mamma är där och mamma är där -då fortsätter han sitt pill.
Att vara bara vi två i drygt en vecka, med de nätter vi just nu haft, har varit tufft.
Jo jag tycker det, spelar ingen roll hur lekande lätt någon annans liv ter sig med 4, 5 eller 6 barn. Jag tycker det har varit tufft, jobbigt, svettigt och lite till. Jag mår inte tiptop av att inte sova (själv), ha ont och vara på min vakt precis hela dygnet igenom. Så är det. Det är så.
Fast samtidigt.
Jag menar samtidigt.
Hur underbart är inte detta mitt svettiga liv nu!
Det är ingen fråga för något svar finns inte, så underbart är det.
Och den där känslan. Den där helt nya känslan av värme och kärlek som galopperande spirar varje gång jag ser på mitt älskade barn eller han på mig. Han är allt det jag någonsin kunnat drömma om och ännu mycket mer. Milo är just det, min dröm som blev till verklighet. Älskar min son mer än livet och mer, mer, mycket mer därtill!
Vilken gåva det är att få uppleva den kärleken. Tack för det!
Och samtidigt alltså.
Samtidigt tycker jag sista tiden och tider ibland innan (och garanterat kommande) har varit sketatuffa. Verkligen. Samtidigt vara som det är det bästa som finns kan det alltså vara rent skitjobbigt. Jag tycker det men det gör mig inte till en dålig mamma. Det gör mig till en bättre mamma. Faktiskt den bästa mamman någonsin! Åt just honom, min fantastiska son. Fy fan alltså vad bra jag är. Finns ingen tvekan i det. Även om vi inte fått ordning på våra nätter så är jag bäst, precis som han, min Milo.
Eller nej, han är bästare ändå. Han är bästast!
Så är det.
Det är just så det är.

Marcus är hemma nu. Känns underbart. Jag var och handlade på Konsum själv medan mina Ms tog igen lite förlorad tid.
Det var så skönt, hade ingen brådska. Jag gick omkring bland hyllor jag inte kikat på sen... ja länge. Kollade på glutenhyllan och viftade på armarna, släppte ner axlarna och haltade helt fritt. Härligt var det.
Sen gick jag hem och pussade på vår fantastiska skapelse av kärlek där han satt i sin pappas famn.

Imorgon ska jag gå till sjukgymnast. Idag äter jag piller för att kunna göra det.

5 kommentarer:

Anonym sa...

Jag gillar hösten också, men det handlar ju om att ha rätt kläder vid rätt tillfälle.
Din beskrivning av Milo är hur skön som helst, man blir bara så betagen av dina ord. Du skriver så fint! Förstår mer än väl att du haft det tufft senaste tiden, alldeles själv med all passning dag som natt. Sen finns det hur många synpunkter på det som helst, men det är ju din känsla här och nu som räknas! Och självklart älskar du din son. Men verkligheten kan ibland vara ”sketatuff”, det är ett bra ord för verkligheten. Utan att man för den skull är en dålig mamma, för det är man INTE! Jag blev en gång så förbannad, arg och ledsen på ett av våra barn så jag sa ”nu flyttar jag, jag står inte ut”. Då tittade mitt barn storögt på mig en stund, drog mig i byxbenet och sa ” kan jag flytta med dej då mamma?” Vad gör man då som mor? Jo, man böjer sig ner, lyfter upp sitt barn och kramar det ömt och innerligt! För inte ville man innerst inne flytta ifrån barn och make!
Milo bäst. Men ni måste få ordning på nätterna, kolla föregående inlägg från mig och K1. Det är förvisso lätt att säga, svårare att genomföra, men ett gott råd – FÖRSÖK DETTA!
Du är bra! Och nu är Marcus hemma och det känns bra! du har varit själv och handlat på Konsum, allt du skriver låter så bra!
Men du – pussa inte bara på Milo, pussa lite på hans pappa också! ;-))
Lycka till hos sjukgymnasten i morgon, jag ska till min på torsdag!
Sov gott! Kram till hela lilla familjen! //Maggan1

Susseribloggeri sa...

Det är klart att du är bäst på att vara Milos mamma!!!! Det är du bäst på även när det inte känns så. Ofta hör man bara de underbara orden om att få barn, för de orden är ju starkast i hjärtat. Men i sanningens namn så är det riktigt tufft bitvis. Skratten, blickarna, upptäckten av livet och allt det andra får en att kämpa på. Hoppas ryggen blir bra och att du nu får slappna av och sova lite mer.KRAM till dig!!

Anonym sa...

Jonna du är en toppenmamma glöm aldrig det o skriver med sådan kärlek om lille Milo så man blir rörd. Efterlängtade goa Milo. Jag har satt upp på kylskåpet "du är bra" stort runt urklipp för att på minna mig varje morgon då jag är trött detta undrar en del över om blivit lite "mallig" men det sitter dät bland påminnelselappar o annat o det ger mig en kick ibland. Spec när jag skall träna eller göra något som känns trögt.
Krama älskade MILO mamma Jonna och lycka till med sjukgymnasten . Livets gåva MILO! KRAM

Anonym sa...

Du är en bra mamma som vågar erkänna att allt inte är rosenrött. Det är arbetsamt och jobbigt och så ansvarsfullt mitt i allt det underbara.
Att ha riktigt små barn är som att vara ägd och det är fantastiskt underbart och oerhört krävande.
Alla egna känslor, fysiska och psykiska finns där hela tiden och behöver tillfredställas ibland. Du behöver sova, din rygg behöver blir bra och du behöver andas egen luft en gång ibland. Så är det och den lilla egna tiden du får gör dig till en ändå bättre mamma.
Jag tänker så grundläggande ensamtid som att gå på toa eller duscha ifred. Att få handla ensam är lyx. Eller hur?
Hoppas att din rygg blir bra. Snabbt
Kram

Soff sa...

Kommer i håg det där :) Mamma ledig hemma ensam med min prinsessa om dagarna, så när pappa kom hem var det ett underbart äventyr att gå upp till ica. Botanisera mellan hyllorna, vända på burkar och flaskor.Sakta strosa runt blad ägg och bröd. Underbar egentid.. Idag är sessan stor och Ica är något jag stressar igenom på väg hem efter jobbet för att snabbt rafsa ihop någon middag. Men jag minns fortfarnde hur underbart det var med en utflykt till mataffären och hur en liter mjölk fick ta en timme att handla .)