Jag köpte handgjorda glasänglar från presentshopen på Uleåborgs universitets-sjukhus efter att Dante hade fötts och dött.Han låg då i kylen på samma avdelning där jag låg. Dock inte i kylen utan i varm säng, men jag behövde inte längre bara ligga så jag promenerade till shopen och köpte änglar instället.
Den här gav jag till min mamma på morsdag medan jag fortfarande var inlagd.
Visst är den fin. En liten pojkängel på ett moln. Våran Dante.
Han hänger nu i fönstret i mormor och morfars sovrum, rummet längst bort. Flera gånger under helgen såg jag Milo med bestämda steg rulla in med sin bil och sedan stå och titta upp mot fönstret och prata. Vad han sa, det vet nog bara de. Men det lät och kändes fint.
9 kommentarer:
Usch jag ryser
Oj ni skriver båda så fint, era ord berör så mycket. Det rinner tårar ena stunden och så skrattar man med dig/er nästa stund. Livet är nog sånt, närhet till tårar och skratt. Många varma kramar till hela familjen och vet att det är många som är med och bär er i sina tankar. Glöm inte att njuta av septembersolen tillsammans just nu, den gör mer än vad man tror för livet!!!
Åh vad du skriver fint....
Håller tummarna för er kärlek.
Åh! Så fint.
Så VACKERT! Milo säger hej älskade storebror Dante synd du inte är hos mig så vi kan leka men jag vet om dig , inom mig hela livet.Du är nu ängeln i fönstret.
Fina bilder Jonna Sköt om dig /er.
Fina bilder, jag gråter !!
Kram Farmor/Mormor
Fina foton, fina ord som du skrivit! Sa det nyss, säger det igen, du är också du en duktig poet Jonna.
Hela mitt jag berörs och mina ögon tåras när jag ser bilderna och läser din text. Och även de fina kommentarerna du fått hittills.
Var rädda om er, krama varandra och vårda ömt minnet av Dante och Liten.
Tack fantastiska Jonna, du är så stark och fin!
Kram Maggan1
Vilken jättefin ängel!
Du gör så tårarna sprutar ur ögonen Jonna, så fint!! Lilla Milo som pratar med storebror, underbart! Kramar Susanne, änglamamma i Värmland.
Skicka en kommentar