fredag 4 september 2009

fredag

Hemma i städad lägenhet.
Känns bra.
Att den är det.
Milo och pappa kramas och jag har precis pratat live med försäkringskassan och en trevlig tant där som först såg så sträng ut att jag blev rädd. Men hon var snäll.
Blir nog trots det inga stövlar jättesnart. Men sen. Kanske.

Tågresan gick relativt fort. Antagligen för att det hela tiden fanns att göra. Milo ville överallt, ta på ännu mer och jag fick göra mitt bästa för att stoppa och komma med nya ideér. Sen blev han rastlös och vi fick promenera runt lite. Jag är verkligen helt slut nu och Milo med, skulle man ju tro. Men icke.
Det är så trist med de där regionala dubbeldäckarna. Ingen bistro, inget att äta eller dricka. Visserligen har de automater, men 9 gånger av 10 är de ur funktion, liksom idag.
Ja ja. Så kan det vara. Tydligen. Och vem är överraskad egentligen?

Nu ska jag på en snabb ansiktsbehandling.
Hej hopp.

3 kommentarer:

Anonym sa...

-Du kunde kanske ha haft med dig lite tjaa plommon tex.hehe. Glöm inte medhavd matsäck nästa gång det är räddningen och så mycket billigare.Det är ju lättare att åka med lite större barn som en kan läsa,rita med och som förstår lite mer men nu är ju denna resan gjord och det verkar ju trots allt gått bra. Men så himla skönt att få en ansiktsbehandling...ta inte illa upp nu,men hjälper det ? Alltså vad gör dom egentligen ? K 1

Anonym sa...

Så bra att du pratat med FK, och att du träffade på nån som du tyckte var bra. Då reder det sig säkert med stövlar också framöver.
Att åka med tåg det är alltid lika spännande. Man vet aldrig hur det är med fikamöjlighet eller möjlighet att gå på toa. Verkar väl ändå gått ganska så bra. Men ta med lite färdkost nästa gång, såvida ni inte åker SJ:s X2000, för där brukar det faktiskt fungera med bistrovagn.
Vad skönt det lät med ansiktsbehandling, det var minsann ett bra tag sedan jag var och fick lite proffsbehandling.
Förstår att det är kramkalas nu när ni kommit hem och att Milo är glad och lycklig över att se pappa igen, precis som pappa Marcus är glad att ni är hemma! Ha en trevlig kväll! Kram Maggan1

Anonym sa...

Min familj tvingas leva under samma tak som detta monster .Deras enda chans till verklig frihet är att packa några väskor och resa till en annan stad ett annat liv en annan värld skriver din sambo och i en annan tidning att ni fick fly.NEJ låt dig aldrigt mer känna att du måste fly ditt hem Jonna.Vi är många busschaufförer,servitriser,författare etc.vanliga människor som känner ett mörker inom oss,då får man ta hjälp av "expertis" men familjen ska aldrig behöva fly hemmet.Mvh Lee C