fredag 5 juni 2009

svart bloggvecka

Efter en tuff tid på bloggen väljer Teresa att lösenordsskydda inläggen och sedan stänger min Marcus sin helt. Två av mina måstebloggar har alltså därmed lagts ned eller gjorts otillgängliga. Av inte helt olika anledningar.
Vad ska jag nu göra med mina lediga minuter framför datorn? Och viktigare ändå, vad fan händer därute?
Teresa är tjejen som efter otaliga missfall och en urtuff graviditet äntligen, dagen efter att vår Milo tittat ut, fick sin efterlängtade Lukas. Hon har alltid bloggat öppet om både den enorma glädjen och det svåra som babytiden kan bära med sig. Något som tydligen provocerar. Väldigt mycket provocerar det. För inte bara en, två eller tre gånger har anonyma personer hoppat på henne i kommentarerna och jag har varje gång stått frågande och undrat varför? Vad är det med en småbarnsmammas vardag som ni stör er så på? Jag förstår verkligen inte, men om ni nu stör er, varför inte bara gå vidare, måste ni spotta hos den ni precis hälsat på bara för att tapeterna inte föll er i smaken? Teresa är inte den som backar utan har kört på tills hon uppenbarligen inte orkade längre och nu kan bara de med lösenord läsa hennes ord.
Tack för den ni.

Marcus har ju som bekant inte tillåtit kommentarer på sin blogg sedan i höstas då de värsta jag läst klottrats ner där, bland annat om våra döda barn. Ett trist men nödvändigt beslut då som nu fått sin upplösning genom att också resten går i graven. Det tar för mycket energi helt enkelt och klimatet därute är så infekterat att han valde gå in.

Det finns en mobbare, en sorglig uppviglare med alldeles för många anhängare här i bloggrymden, en typ som jag inte ens vill nämna vid namn då denne inte är värd mitt titulerande. Personen har länge kryddat sina även annars rätt tröttsamma textrader med Marcus hit och Marcus dit och på hans så kallade humorsajt kallas familjemedlemmar luder och bland mycket annat, allt i skojighetens namn.
Skoj för vem undrar man ju osökt? Antagligen för de encelliga stackare som nickande läser där och frustar i kapp med mobbarkungen.

Läste idag (duschade direkt efter) en lång text om varför vederbörande ogillar Marcus Birro så starkt och det roliga, jo faktiskt äntligen lite humor, var att alla egenskaper han radar upp hos M (utan att ha en minsta aning om vem han egentligen pratar om) är sådana som lätt kan kännas igen hos honom själv, något inte bara jag reflekterat över. Personen har uppenbarligen grava problem med sig själv, vilket inte är direkt överraskande men som jag för allas skull hoppas snarast tas itu med.
Om jag avskyr honom?
Nej inte alls. Så mycket energi för ett så litet och obetydligt kryp, maskar avskyr jag, honom ogillar jag bara.
För att han mobbar min Marcus och andra? Eller för att han sprider och applåderar en mobbartrend som sprider sig likt en brand i Australien?
Ja faktiskt just därför.
Jag ogillar honom som person för att han via omvägar spiller sin skit också här. Och där. Överallt. Det snuskas runt bland bloggarna, hatas anonymt men inte tyst överallt och sedan ryggdunkas det efteråt.
Varje gång någon önskat mig död och elände bland kommentarerna, upplyst mig om hur mycket de hatar mig och min familj eller bara allmänt bajsat i min farstu (nej, jag har inte för vana att godkänna och släppa in dessa) kan jag vara säker på att mobbarn ännu en gång påpekat hur mycket han ogillar Marcus. Hans ständiga tjat om detta får såklart gehör bland anhängarna som sedan börja skvätta och stinka även hos mig.
Jag tycker det är synd att Marcus slutar blogga, men jag hoppas samtidigt att det kanske kan ge typen en anledning mindre till avund och att han därmed hittar annat (ej andra) att skriva om och att skiten på så vis stannar där det hör hemma -hos honom själv.

Tack för mig, för nu.

34 kommentarer:

nita sa...

Vad jag blir ledsen att läsa detta. Älskar att gå in då och då och läsa Marcus blogg. Han är ett föredöme för antimobbning! Har med glädje följt tiden fram till er Milo föddes. Tycker dessutom att Marcus borde fått ett "Sommar"-program. Ska skriva och fråga varför de ej valt ut honom. Kram på er.

Johanna Dolk sa...

Verkligen tråkigt! Med kommentarerna, och med Marcus blogg. Jag gillade att läsa där då och då. Men jag förstår! Kram

Lotta sa...

Ännu en hälsning till Marcus.. jag har full förståelse för att du nu slutar blogga men jag kommer sakna dina ord framöver, du har en förmåga att trollbinda med dina texter och jag hoppas att det kanske kan finnas ett annat forum så småningom för vi är många som verkligen älskar det du gör och den du är. Var rädd om dig och de dina.
Kram/Lotta/Norrköping

Anonym sa...

Idag har vart en hektisk dag med bl a studentexamen med talrika regnskurar! Jättetrist, men man kan inte råda över vädrets makter.
5:e juni – betyder att det är på dagen 4 månader sedan Milo föddes. Stort grattis till honom och många kramar! Även om klockan är mycket nu när jag kommit så långt som till datorn. Men han kan ju få kramarna och många pussar i morgon om han somnat nu!
Såg innan jag stack iväg på studentuppvaktningen att Marcus stänger sin egen blogg och jag blev så jätteledsen! Ser nu här bland dom som lagt in kommentarer hos dej under din rubrik ”kvällsligg”, att många har reagerat på samma sätt som jag och det mesta som finns att säga är redan sagt i tidigare inlägg där. Jag håller med i allt som är sagt tidigare ang detta. Marcus är en stor talang, han är rak och ärlig i allt han skriver och säger. Det är för jäkligt att några få personer ska få förstöra så mycket för så många, och inte minst förstöra för Marcus och hela hans goda ”jag”. Och även förstöra för dej, som ser hur ledsen Marcus blir för alla oförtjänta påhopp som kommer från visst håll.
Jonna, jag skickar min allra varmaste omtanke om dej, om Marcus och om Milo! Jättemånga varma kramar till Er och jag hoppas du vill vidarebefordra dessa mina rader till Marcus. Jag älskar att läsa det Du skriver, att få vara med dej och få dela stort och smått med dej. Jag älskar också att läsa det Marcus skriver och hoppas verkligen att jag och många med mig får fortsätta att ta del av det på något vis i världen!
//Maggan

Petra sa...

Ja, man kan verkligen undra varför det är så provocerande när någon skriver att bebistiden kan vara något annat än rosenskimrande lycka 24 timmar om dygnet? Jag har själv fått min beskärda del av sleven och förstår inte...?! Livet (även livet med en efterlängtad bebis) består väl ändå alltid av både lycka, sorg, trötthet och frustration? Är det så farligt?

Anna sa...

Ja, det är verkligen fruktansvärt med alla dessa idioter som njuter av att mobba andra. Har en syster som mår riktigt dåligt och som har en blogg. För henne gick det så långt så hon var tvungen och sätta lösenord på sin blogg och då gick det ännu längre, så nu har hon polisanmält en person som har varit fruktansvärd mot henne. Jag fattar inte vad som driver dessa människor till att slå på folk som redan ligger ner eller på folk som har lyckats ta sig igenom något fruktansvärt och kommit upp på en ljusare sida, och då vill slå ner dem till avgrunden igen. Fy Fan för dessa kräk!!

Anonym sa...

Jag blir oxså ledsen att läsa detta. Älskar att läsa Marcus och Din blogg. I kväll saknar jag Karlavagnen med Marcus, den får han inte sluta med.
Många varma tankar till hela familjen !!!
Kram/Farmor/Mormor

Anonym sa...

Jonna, tack för att det du skrivit här! Men det tillsammans med Marcus blogg strax innan lunch gör mig bara så bedrövad, ledsen och gråtfärdig över hur vissa kan få hålla på att smutskasta hur länge som helst utan att få ett åtal på halsen. Jag läste också nyss på hans twitter, men hälsa honom att han ska sluta läsa all den här skiten. Jag vet inte var jag ska hitta den, skulle mer än gärna bemöta den direkt! Har också bemött vissa signaturer direkt på både Expressens fotbollsblogg och Marcus krönikor i Expressen och ifrågasatt knäppgökarnas inlägg, och där även jag blivit påhoppad vid flera tillfällen av dom. Men jag ger mig gärna in i debatten igen, därför att Marcus är helt fantastisk i sitt sätt att skriva, i sin ärlighet och där han rakryggad står för vad och vem han är! Det är för bedrövligt att han ska behöva stänga sina bloggar och i och med det även gå miste om all den positivia feed back han måste få för det han skriver och säger. Han är ju enastående även i radio och TV. Jag har vid några tillfällen mailat honom via expressen och gett positiv feed back, för det är han verkligen värd!
Jag misstänker att det finns en speciell bloggare/mobbare/uppviglare, men har inga bevis precis just nu. Kanske är initialerna AS (fri tolkning av bokstäverna ur mitt perspektiv). Och är min misstanke rätt, så kanske det snart är på sin plats att sätta stopp för dessa initialer och deras existens i media!!!!!!! Kring dessa initialer har det ju stormat rejält ett antal gånger tidigare. Nej, usch och fy….. , men jag tror min intuition ang initialerna är ganska så rätt.
Jag känner så oerhört med både dej och Marcus! Ni är helt fantastiska människor!
Från ”expressensignaturen gungar” Om Marcus har min mailadress kvar så får Ni jättegärna höra av Er till mig direkt via den!
Kram från ”gungar

ÅseOhlsson sa...

Hej Jonna o Marcus !!

Ja Först o främst vill jag att ni ger MILO en sen BAMSEKRAM PÅ 4 MÅNADERSDAGEN !!Hoppas lillkillen mår finfint .

O NU !!! Ursäkta Jonna att jag nu kommer att skrika av ilska alltså med STORA BOKSTÄVER SÅDANA JÄKLA SVN DET ÄR SÅ JÄKLA PATETISKT UT MED DOM I ARBETE OM DOM KAN ELLER EJ HAR DOM TID ATT SITTA SLÄNGA SKIT EFTER FOLK HAR DOM FÖR MYCKE FRITID . Ja vad jag egentligen skulle villja säga vill jag inte skriva på din sida så du får problem DET ÄR SORGLIGT SOM DET BLIVIT .

ÄLSKAR Marcus berättelser o kommer att sakna det jättemycket !!!
Som tur är håller du fortfarande på o det känns ju gott .Ge Marcus en kram från Hässleholm han behöver en hel del .

Så är de ju fotboll imorgon så han får njuta med Milo o kolla den .
Ja sen är de ju Tennis på Söndag o den MISSAR INTE JAG hihi .

Du får hälsa din bloggvän som fick stänga ner med en varm kram från mej.

HA DET ALLRA BÄST O TAKE CARE
Från Åse

Anonym sa...

Så himla, hilma tråkigt, då jag har läst Marcus blogg väldigt ofta. Tycker att han skriver så otroligt bra!!! Kramar till er alla tre! /Milla

Anonym sa...

Har precis kollat lite runt på nätet och förstår nu att min tanke om initialerna AS verkar vara helt rätt! Jag inbjöd ju till fri tolkning i mitt tidigare inlägg, nu har jag själv tolkat på mitt sätt!
Jag hade så gärna önska att Ni var här nära mig så att jag kunde gett er en riktigt varm fysisk kram!
Från "gungar"

Anonym sa...

Hälsa M att vi är så många som hämtat styrka och inspiration av hans blogg, att kämpa mot detta kalla cyniska klimat som finns. Som alltid hörs vi svaga minst, mobbarna mest, därför har det varit så skönt med en stark röst!! Hoppas kraften och lusten kommer tillbaka, kommer att spana ofta efter hans styrkande kraft.... G

Julia sa...

Det är så sorgligt, patetiskt och sjukt att det finns människor som passar på att göra cyberrymden till sin privata skolgård där de kan leka herre på täppan med sina egna regler. Och när de dessutom är så fega att de är anonyma, ja då är de inte ens värda en sekunds tanke.
Jag har inte läst Marcus blogg, men jag förstår varför han stänger ner. Bara för att han är en offentlig person så har man inte rätt att trampa på honom och göra sig lustig på hans bekostnad. Men återigen, det är så mobbaren från skolgården fungerar, och det är lika tröttsamt men sårande som det var då på den tiden då man gick i skolan. På den virtuella skolgården blir folk tydligen aldrig vuxna.
Stor kram till er alla tre!

loba sa...

Även jag beklagar att det till slut gått så långt. Ibland kan jag känna att bloggosfären är som en stor skolgård där den som gapar högst eller har störst nävar, får leda hela klassen.

Anonym sa...

Saknarsaknar hans blogg!!!!!!! Det goda mot det onda...vi vet ju vem som vinner tillslut=) Linda

Eva sa...

Allt detta elaka som gömmer sig och som känner trygghet genom att svepa in sig i anonymitetens svarta kappa.
Så mycket elakheter helt utan mening.
Så mycket elakheter som sprider sig med hjälp av människor som är för små, för fattiga och för rädda för att ärligt stå upp för vad de tycker.
Små och rädda människor som kväver de som modigt delar med sig av sina liv.
Små och rädda människor som trampar på de som vågar.
Trampar på de som vågar dela med sig av sina ord.

Det gör mig så ledsen.

Anonym sa...

Så trist att Marcus stänger ner sin blogg, kommer att sakna den.

Men att Teresa lösenordsskyddar sin, beror väl inte på "er ,ni" som du skriver, utan på en person, vilken hon nu vet vem det är dessutom. Vi är många som älskar bloggar och inte skriver elaka saker någonsin, känns lite surt när du skriver sådär. Precis som om det var VI som gjorde de taskiga sakerna...

finnjonna sa...

anonym: Jag är ledsen om du tog åt dig. Syftar givetvis inte på alla er. Ni goda är i majoritet och mina läsare är de bästa, det har jag alltid sagt.
Ni i det här fallet är sagt ut i rymden och de som ska ta åt sig om någon är de som vet med sig brukar gå in och skriva anonyma elaka kommentarer åt höger och vänster.

Vad gäller Teresa så tror jag nog hon valde lösenordsskydda på grund av rätt mycket som pågick på hennes blogg under längre tid. Det senaste vad nog bara droppen. Det är min tolkning. Väldigt trist hursom. Saknar redan hennes ord.

Anonym sa...

Synd med Teresas blogg, verkligen. Men Marcus behöver du väl inte följa på datorn, ni ses väl ändå dagligen eller?! Låter konstigt om du läst o nu saknar hans blogg liksom...?

Lina sa...

Väl talat, Jonna. Det är så sorgligt hur han gör karriär på att håna andra för att maskera sin egen osäkerhet. Mer än en gång har jag undrat hur herr A.S (lämpliga initialer, minsann) är funtad och hur det kan komma sig att han, som rent intellektuellt åtminstone är normalbegåvad, inte inser sitt grava behov av långvarig, djupgående terapi. Nej, han är en sorglig figur. Och det är, som du säger, synd att han spiller över sin dynga på andra som försöker leva sitt liv, balansera sin vardag. Sorgligt. Men vi kan åtminstone välja att ignorera honom, emedan han måste leva med sig själv hela sitt liv. Det om något måste vara en pina. Tack för din fina blogg! Kram från Gävle

Anonym sa...

Den typen av... ja man kan inte kalla det annat, avundsjuka, gör mig så ledsen. Jag kan inte för mitt liv förstå varför man väljer att hoppa på en människa man inte känner och dessutom göra det till nåt "mission in life" att kasta skit på den personen. Vem gör så? Varför?! Jag kan inte för mitt liv förstå det.

Tack att du tar upp detta i din blogg. Jag är uppriktigt ledsen för Markus och Theresias? skull. Hur människan kom att bli så ond är mer än jag förstår.

Hoppas ni får en underbar helg. Ta hand om varandra.

Kram Rebecca

Anonym sa...

håller med om att det är onödigt att kommentera om man tycker ngn är tjock eller ful, MEN inte att kritisera o debattera när man tycker olika. jag vet inte vad marcus fått utstå för HAT, som han påstår, men blev själv djupt besviken när jag läste på hans blogg ett riktigt trångsynt o fördömande inlägg mot transpersoner, som verkligen är en marginaliserad liten grupp redan utsatta människor som inte kan förväntas försvara sig (detta är också en del av hans hån, att de inte kan vara särskilt många). det känns som riktig mobbar-mentalitet. om han blir kritiserad för det (fattar dock inte hur han möts av det hat han skriver om, för han har ju censurerat kommentarsfunktionen totalt) så tycker jag att det är vettigt. jag har fått intrycket att du inte är lika trångsynt i såna frågor o gillar det du skriver om att man ju inte behöver spotta hos ngn bara för att man inte gillar tapeterna. men om du är hemma hos ngn som uttalar sig rasistiskt eller sexistiskt så hoppas jag att du vågar säga ifrån.

Helene sa...

USCH vad tråkigt! Jag läste just Marcus sista inlägg på hans blogg och jag blir så ARG!!! Hur kan denna vuxenmobbing få lov att pågå? Marcus och du är ju de finaste, snällaste, bästa människorna. Och som någon här skrev, Marcus är en underbar skribent. Hans stil har t o m fått mig att läsa fotbollsbloggen... (jag är alltså inget sportfan :)Kram på er, och en grötpuss till Milo. :-)

Anonym sa...

Det är verkligen tråkigt att det ska vara så. Och det är svårt att förstå meningen med att vara så elak. En konstig utveckling. Bra att ni kan se att problemen hör hemma hos de som mobbar! Ta hand om er!

Vonkis sa...

Det är verkligen tråkigt att Marcus har slutat bloggat men jag förstår honom. Även jag ställer mig undrande till hur den där så kallade "roliga" personen kan få sånt stort utrymme hela hela tiden. Och hur kan en tidning som skriver om hur hemskt det är när skolbarn mobbas utan att skolan gör något stödja den sida där mobbingen håller på? Jag förstår det inte.

Sandra Palmqvist sa...

Jag kommer sakna Marcus blogg. Vet inte hur många gånger hans inlägg har fått mig att tänka till. Och ibland tänka om. Och gråta. Och le.

Det är tragiskt att så många där ute är mer engagerade i andras liv än sina egna. Ska man behöva trycka ner någon för att kunna må bra själv? Sparka på den som redan ligger? Where's the compassion? Klimatet är hårt för dem som väljer att dela med sig av sina upplevelser och erfarenheter vilket är otroligt sorgligt.

Stort tack till din M för att han kämpat i motvind!

Kikki Liljeblad sa...

Hej
sitter här med datorn i knät och väntar på match. Har funderat på det där med att vuxna mobbar, vuxna som är i min ålder 30+. Är det inte konstigt hur mycket arbete som läggs ner från stat, kommmuner och föreningar runt om i landet på antimobbingprojekt i skolor och på andra ställen där ungdomar vistas och sedan kan vi bevittna mobbing på bästa sändningstid ( IDOL bla) eller på nätet där vuxna män som dessutom vad jag förstår själva snart ska vara föräldraförebilder. Märkligt. Har också tänkt mycket på det som du skriver, varför måste man bry sig. Om man retar sig på någon som enbart skriver om sig själv behöver man ju inte skriva något utan lämna sidan och läsa något annat som passar en bättre i smaken. Eller, om man nu måste skriva faktiskt ha en hövlig ton. Jag är politiskt aktiv och visst då ska man tåla en del men fasen i bland är tonen och tillmälenna så otrevliga att många politiskt aktiva funderar på om det är värt det. Självklart är inläggen och telefonsamtalen anonyma.

Anonym sa...

Jag är verkligt ledsen att höra detta. Mycket sjukt och konstigt beteende. Jag har fått mycket styrka av att läsa din och Marcus bloggar, eftersom jag själv förlorat ett barn och ännu väntar på lyckan av att få ett levande. Er färd har gett mig hopp. Jag vill att ni båda vet att inte bara negativa känslor riktas mot er i bloggvärlden.
En jättekram
LT

soff sa...

Hej Jonna. Det gör mig ledsen att höra att du får vidriga anonyma kommentarer.Förstår mig inte på människor som sitter bakom ett anonymt namn och skriver hat. Igentligen så ska vi tycka synd om dessa stackare.Deras liv måste vara så otillräckligt och sorgligt så att dom måste använda anonymt hat för att orka. Hälsa din man att jag kommer sakna hans vackra språk och framför allt de vackra sätt han beskriver sin kärlek till dig och Milo på (även om det gör mig grön av avund)Ska ila och köpa en av hans böcker att läsa då abstinensen gör sig värst påmind. Hoppas du orkar fortsätta blogga, måste ha min dos finnjonna :)

Anna sa...

både din och Marcus bloggar är måste-bloggar för mig. Jättetråkigt att han slutar, men jag förstår honom. Jag läser inte den den andres (mobbarens alltså) blogg men gick in och kollade just det här inlägget. Det blev första och sista gången där för mig.

Jag håller med dig, det mobbaren beskyller M för är precis det han själv pysslar med varje dag. Men jag tror mobbaren kommer att falla på eget grepp. "What goes around comes around" är ett litet fiffigt amerikanskt talesätt som jag tror kommer att illustrera hans fortsatta karriär.

Hälsa Marcus att han inte behöver blogga, han har sin publik ändå. Vi finns här med eller utan blogg och väntar på nya böcker, krönikor och pjäser från Marcus penna.

kram till er alla tre!

Anna sa...

Ett tillägg till Anonym som skrev 6 juni 12.31:
Man behöver ju inte gilla precis allt någon skriver för att vilja läsa. Jag håller inte med Marcus i allt han skriver men har ändå uppskatta hans blogg väldigt mycket för den ärlighet och känslighet som Marcus delar med sig av så generöst. Vi är alla människor med åsikter och känslor. Och jag är säker på att vissa saker, det ligger ju tyvärr lite i bloggens natur, kanske farit iväg lite impulsivt ibland. Men det är ju skillnad på att gå i polemik med en åsikt eller ett inlägg. Det mobbaren gjorde var att såga Marcus som person. Marcus hånar ju knappast transpersonerna, han försvarar katolska kyrkan. Det är däri skillnaden ligger tycker jag.

Anonym sa...

Tyycker verkligen det är för jävligt att M känner att han inte kan ha bloggen längre.
Det är respektlöst så upp över öronen att inte kunna låta folk få ha sina åsikter utan att behöva hoppa på och förnedra. Klart alla ska få ha åsikter ,men det finns gränser och när det blir ren förföljelse då är det illa. Mest illa för personen som mobbar. Den är detegentligen bara synd om. Tror M klarar sig ändå men att inte kunna få ha en ventil och kanal ut för alla som vill kunna läsa och följa... Jättetråkigt. Många kramar till M och hoppas på att han en dag kan få återkomma!
Kramar till er alla från
Trasselelin

Mia sa...

Integritet och hjärta är ord som jag starkt förknippar med Marcus.
Jag har förståelse för att han inte längre orkar,vill utsätta sig för påhopp och förlöjliganden på nätet.
Men min förhoppning är att han åter ska öppna sitt fönster.
Min förhoppning är att han inte låter sig tystas.
Hans ord och hjärta behövs.

Susanna sa...

jag upptäckte först idag att marcus lagt ned sin blogg. så otroligt synd. jag bara älskar hans språk och ärlighet. om det är någon som kan skriva så är det verkligen han.

Har också följt er båda sen ett år eller så, då jag fått mycket tröst och hjälp när jag själv gått igenom missfall (inte lika traumatiskt, men tragiskt). har inte brytt mig om några andra bloggar eller det krig som pågår 'därute'. mobbing förstår jag mig inte på, det är så meningslöst. Men livet däremot, det som kan beskrivas så mycket och så enkelt och delas av oss genom bloggar, det är något vackert att dela.

ta hand om er. kram