Jag tycker inte man ska ge idioter rätt och lägga ner en blogg bara för att idioter huserar där, för idioterna är ett fåtal, de fina massan! Och massan är mest om än ibland tystast. Men massan är kärlek och det får man aldrig glömma.
Samtidigt kan jag rent egoistiskt tycka att det är lite skönt att just min Marcus till sist lade ner sin, för det skit som letade sig dit skvätte alldeles för ofta över hos mig och trots all kärlek här smutsade elakingarna ner mitt sinne mer än jag ville tillåta och sedan rösten där tystnat har knappt någon längre upplyst mig om sitt hat mot mig och min familj, vilket onekligen är väldigt skönt.
Fast... var det det skiten ville? Och vann de i så fall?
Nej, skit förlorar alltid och kärlek vinner eftersom alla inblandade mår bra idag.
Så det så.
Här skriver Marcus om det.
9 kommentarer:
Brukar inte citera mig själv men detta ämne är speciellt, så :
"den 17 februari 2008
Dålig smak
Så trött på mig själv, varför slutar jag inte?
Vad är det för sjuklig skrymsle i min hjärna som dras till dessa träskmarker, dessa dypölar till textmassa, dessa hånflinande mobbare som får luft under sina sotsvarta vingar av alla påhejarna i kommentatorsbåset, alla HA-Ha-iga uppmuntringsropen.
Står där och vill bara ge igen, platta till dem med hjälp av tangentbordet, vräka ur mig alla plattityder på intelligensbefrielse, på utseende brister hos bloggarna och deras närmaste, få dem förstå att världen skulle vara så mycket vackrare plats dem förutan.
Jag hittade en blogg vars enda syfte är att såga alla mina hatobjekt längts fotsulorna. Min första reaktion är ren och skär glädje, jag återkommer varje dag, läser och njuter.Fast sedan slår det mig.. ser ingen skillnad, samma mobbare här som där.
När blev det accepterat att bara vara SuperElak? Varför i h-vete hänger vi medaljer runt deras halsar, för att vi är rädda, att bli utsatta själva? att vi aldrig kan glömma skolgårdens ångest?Belysande ? Ironiska ? Roliga??
Snälla!!! Var någonstans ?
Jag lovar Kejsaren och Kejsarinnan och hela jävla Hovet de är Nakna Allihopa
Upplagd av Chili kl. 02:13 0 kommentarer "
efter detta har mycket vatten runnit under broarna...saknar Marcus ord och meningar på blogget, kommer aldrig sakna Hovet, kommer aldrig förmå mig att läsa dem i någon form alls
Sommarkramar Chili
Klart du ska citera dig själv Chili,det var ju ett jäkla bra citat.Bloggare borde ju egentligen inte sluta blogga vid viss negativ kritik men om hoten som i vissa fall blir till allvarliga mordhot blir de ju ett måste.Att skriva anonymt är inte alltid pg. av feghet,det kan bero på många orsaker men självklart ska ev. kritik vara saklig och kunna diskuteras.Det kan ju faktiskt föra med sig en mycket posetiv och givande dialog.
Hej!
Jag måste vara så anonym det är möjligt då jag lever under skyddad id, pga hot, vittnat. Annars ingen kpnstig person hade gärna uppgett mitt namn. Vi har inget riktigt liv. Synd på din blogg Marcus. Krama Milo!
har precis läst marcus blogg och jag känner med er. jag har hör många komentarer som varit kränkande mot kvinnor och när jag sagt emot fått höra att jag inte ska ta mig själv på så stort allvar och måste kunna ta ett skämt. man ska tydligen kunna komma undan med vad som helst under skenet av att det är ett skämt.
men jag tycker att det är tråkigt när bloggare som din man tvingas lägga ner sin blogg när de kan hjälpa andra. jag har läst din och flera andras bloggar efter att jag blev ofrivilligt barnlös. vi har förlorat två barn men kunnat finna en liten tröst i era ord och inte känt mig fullt så ensam. nu har vi en flicka på sex månader och kan njuta av alla fina ord om milo och känna igen mig i det också.
/sara
Det är så jävla lågt att ge sig på någon överhuvudtaget, men att ge sig på dig för att man inte gillar Marcus, hur dubbelfegt är inte det? Hoppas du förstår mig rätt nu. :-) Jag tycker det är synd att Marcus kände sig tvungen att sluta - jag förstår och respekterar det! - men han skriver så otroligt bra (och det gör du med Jonna). Som jag tror jag har skrivit tidigare här, så läser t o m sportanalfabeten jag hans krönikor om fotboll just för att njuta av hans underbara språk. Kram till er alla tre därhemma!
Kommer inte in på det som Marcus skrivit. Men jag saknar hans blogg. Men förstår om man inte orkar. Ni har gått igenom så mycket Jonna. Ni behöver bara positiv energi och inget som är negativt över huvudtaget. Men det märks så väl hur ni njuter av livet nu när solen äntligen lyser på eran jord. Vi har också haft det lite motigt men är nu glada föräldrar till ett barn med säskilda behov och ett barn som är helt friskt. Och visst är det så. När man vet vad förlora är så njuter man av att kunna leva tusen gånger om. Därmed inte sagt att livet måste vara rosenrött alla dagar. Så är inte livet. Jag har ett motto som jag lever under:
Ingen människa är ständigt lycklig men hela livet går ut på att samla lyckostunder. Det är dem man lägger i livets skattkista.
Kärleken vinner alltid och den övervinner också allt! Och det känns så himla bra att ni alla inblandade mår bra idag!
Har skrivit ett litet inlägg till det som Marcus skrivit (vid din länk här i inlägget). Jag tycker det är för bedrövligt det som hänt och det har jag framfört i det inlägget. Vi har "pratat om det" här du och jag tidigare också!
PS Såg att Marcus fått en inbjudan till Kristallengalan, hälsa honom att självklart ska han gå dit!!
Kramar från en i den stora massan som älskar både dej och Marcus och allt det ni skriver! Självklart älskar jag lille Milo också, på mitt sätt inkl hans kompis Maggan. //Maggan1
Hej Jonna,
Det var otroligt bra det Marcus skrivit. Så självklart att det egentligen är skrattretande att han behöver skriva det. För visst är det väl självklart att människor inte ska mobba varandra. Att någon dessutom är så feg att han/hon inte ens kan stå för vad de skriver. Vissa kommentarer som Marcus (och säkert även du) fått utstå kändes så grova att jag inte för mitt liv kan förstå att någon ens kan ta en sån mening i sin mun. Hur kan en människa ens tänka de orden? Än mindre skriva de?! Man slutar aldrig att förvånas och i detta fallet till det negativa.
Jag får en stark lust att be om ursäkt å männsklighetens vägnar för allt de utsätter er för. Då allt ni tvingats gå igenom är så långt mycket värre än vad någon borde få uppleva. Hur någon sedan kan välja att, som anonym, häckla och mobba det förstår jag inte.
Mitt hopp är bara att de fina kommentarerna ni får på något sätt kan fungera som ett paraply för alla elaka kommentarer som haglar.
Jag hoppas att du, Marcus och Milo får ett liv fyllt av sol, utan fler kallduschar. Jag hoppas också att Marcus någon gång kommer känna sig redo att blogga igen och då få ha sin blogg ifred från grymheter.
Ta hand om varandra!
Kram Rebecca
Jonna
Vet du vad ?
jo jag anser att vi behöver Marcus ord i rymden.
Kan vi uppfinna ett filter som filtrerar bort elakingars dumma kommentarer ?
Så att Marcus och du slipper att se dessa i Marcus bloggen d.v.s. de man inte ser, hoppas jag att man inte blir berörd av.
Jag vill bli berörd av Marcus krönikor och blogg jag hoppas och tror att Marcus som är en stor Roma diggare egentligen vill blogga vidare han vill säkert inte tystas på detta sätt.
OBS jag förstår självklart att det gör ont i själen när ett fåtal illbattingar inte har tillräckligt många aktiva celler kvar.
Det är som i fotboll där kritiseras ofta spelare för att de varit mindre bra.
Vem bestämmer om någon varit bra ?
Det finns oftast lika många åsikter som det finns människor + att alla människor förstår inte vilka olika roller som spelare kan få av tränare.
Jag önskar att Marcus när han vilat och hämtat kraft och kanske kommit till insikt att selektera bort de illvilliga innan de passerat Marcus jättefina hjärna och hjärta och därmed kommer inte heller du att påverkas av de som inte har varken hjärna eller hjärta.
Jonna och Marcus ni är mer omtyckta.
Skicka en kommentar