söndag 18 april 2010

veckoslut

Så har han somnat min Milo. Marcus är i Stockholm och jobbar (jihuu Roma vann!) så jag och killen har haft en lång stund (hela dan) alldeles för oss själva idag. Det har gått bra men visst är det kämpigt emellanåt. Min rygg är fem i att sluta fungera (hoppas verkligen nålarna snart börjar visa sin magi) så det är en pärs det mesta när det kommer till rörelse och hur 17 undviker man det med en glad ettåring hos sig? Har haft en hel del sammandragningar i helgen och därför gått på bricanyl vilket får mig att inte direkt må bättre men kramperna i magen slutar. Vet egentligen inte om jag har mer av dom eller om jag bara efter läkarbesöket blivit känsligare. Hursom så ska jag ha koll på dom och det har jag.
Milo är verkligen helt underbar! Det är fantastiskt hur en liten kille anpassar sig efter läget. Han leker mycket själv på golvet och verkar rätt nöjd över att jag finns där och bejakar titt som tätt, ibland blir det lite grinigt men det brukar gå över snabbt. Vi har kollat på film ihop idag och läst böcker, nåja, bläddrat i en bok ungefär hundra gånger om och om igen men han verkade nöjd bredvid mig i soffan så då var jag det med.
Ibland kan jag få så dåligt samvete för att jag är ett kolli men jag skakar bort de känslorna så gott det går. Jag är den absolut bästa mamman i världen för mitt barn och att jaga efter honom i lekparken får jag ta igen sen.
Imorgon ska vi till öf om bara jag klarar det (vet ju inte i vilket skick jag och ryggen vaknar, spännande liv) hoppas det för Milo tycker om att vara där och leka och jag kan sitta relativt still under tiden.
Nu ska jag se en film. New Moon. Sov ett tag i em så jag misstänker sömnen kommer dröja, bra då med film.
Hep.

8 kommentarer:

Anonym sa...

Kul att Roma vann, läste just en text från Marcus, han grät av lycka!
Förstår att det är kämpigt att vara ensam med en 1-åring samtidigt som du måste ta det superlugnt! Hoppas ryggen håller, men det gör den – det bestämmer vi tycker jag!
Både bra och dåligt med Bricanylet, bra för att sammandragningarna minskar, dåligt för att du mår dåligt i övrigt. Kan ju vara så att du känner av kramperna mer nu efter läkarbesöket, men det är jättebra att du har koll på det hela.
Barn anpassar sig – dom har den förmågan, fantastiskt, men sant! Jag hade mycket migrän när min dotter var liten. När anfallen kom och jag blev sängliggande satt hon bredvid mig i sängen och berättade sagor, strök mig över huvudet, hon var iofs lite äldre än Milo, kanske 4 år c:a. Å så sa hon ”sov mamma, så blir det bra”. Så är barn, och det är härligt hur dom anpassar sig. Du ska absolut inte ha dåligt samvete, du ÄR bästa mamman i världen för din Milo. Och om det inte funkar med öf så gör det inte, det viktiga är att du tänker på dig och lille Plutt i steg 1, Milo kommer till öf en annan dag, han förstår inte att han missar en dag där, inte än, även att han gillar att vara där. Han kommer att gilla ännu mer att få ett syskon mot slutet av sommaren, det är absolut viktigast just nu!
Hoppas filmen du ska se är bra! Jag tänker sova nu och hoppas du får sova ett antal timmar i natt i lugn och ro!
Många kramar från Maggan1

Anne sa...

Kämpa på! Bricanyl är hemskt med alla obehagliga biverkningar, men det är ju för något gott.
Och som du skriver, Milo är nog glad bara av att du finns där. Barn är väldigt okomplicerade :)

Anonym sa...

Sörj inte. Han lider inte över din dåliga rygg! Hade diskbråck när mina två barn var små, varav den ena inte kunde gå. Det är en sån kort period i deras liv. Det viktigaste är trots allt att det slösas med kramar och kärlek.

Sånger, ramsor, läsning,inlärning av kroppsdelar, djurljud mm är JÄTTE BRA aktiviteter tills du blir bättre.De gör dessutom ungen mer smart ;0)
Ha inte dåligt samvete, för du ÄR den bästa mamman för ditt älskade lilla troll.

Marresmamma sa...

Hoppas sammandragningarna avtar och att du mår bättre! Jaga efter söta sonen i lekparken hinner du göra i många år- och snart är det två att jaga efter! Tiden går fort. Vill passa på att säga att jag gillar din blogg så mycket! Ta hand om er alla!

Ronja sa...

Jo, du är den bästa mamma ditt barn kan få. Och du har kämpat som en björn för att han skall finnas idag och du fortsätter kämpa som en björn för att han ska å d bästa liv han kan få. Nu kämpar du som en björn för att gehonom ett syskon, dig och marcus ett andra barn. D gör d så bra! Klart Milo är lite grinig iband han förstår ju inte varför mamma "latar"sig på soffan och dyl Men en del förstår han nog ändå. Han tar ingen skada han har enmycket mer ärvarane mama än de flesta! Kram på dj!

Anna-K sa...

Jag förstår att du har det jobbigt med "kroppen" Tur att lille Milo "förstår" mammas problem. Hoppas innerligt att det inte blir värre.

Emelie sa...

Hej Jonna!

Jag läser både din och Marcus blogg mellan varven, men kommenterar aldrig. Förrän idag. Tre saker vill jag säga;

Stort lycka till med nya graviditeten - det kommer att gå jättebra. Det vet jag.

Jag hade själv svåra problem med min rygg efter både ettan och tvåan, och det går inte att förstå hur förbannat jobbigt det är när ens kropp sviker när det enda man vill är att busa, leka och hålla i siit barn!!!!! Djävla rygg djävlar!!!

Jag tycker att ni är en så fin familj. Och en vacker dag blir det rättvist. Med en så fin son kan det ta ett tag bara =)

Kram Emelie

Emma sa...

Hej Jonna! Vad är det för fin twitter-gadget du använder dig av? Jag har försökt hitta, dock utan större framgång =/ Tacksam för hjälp! (Men förstår ifall du inte har tid att svara) Kram