torsdag 15 april 2010

appropå

Jag tittade mig omkring på öppna förskolan idag hur barnen där var klädda och precis som jag ville minnas från tidigare gånger hade de allra flesta för att inte säga alla mycket fina barn och babykläder på sig, dvs inte bara typiskt rosablommiga kjolar och korta tröjor på tjejerna och mörkblå snickarbrallor på killarna. Mycket bra tänkte jag undrade vidare vem det är affärerna egentligen vill sälja dessa tighta puffärmiga blusarna i storlek 74?
För det är skrämmande det man hör (/ser) och man hör det från många håll.
På småflicksavdelningarna är kläderna (tröjor, jackor, brallor) förutom då oftast rosa (inget fel i färgen rosa) väldigt många gånger både kortare och tightare medan nästan identiska kläder går att hitta i hyllorna markerade pojke fast då i lösare och ledigare passform för att, hur var det nu -pojkar är mer rörliga. Man blir ju mörkrädd.
Det är inte det att jag tycker man ska försöka sudda ut könen men man behöver väl inte förstärka de å det grymmaste redan i så ung ålder, om någonsin. Jag tycker och tror vi är (alla) olika men inte till den grad som samhället har lurat in i oss, blått lag här och rött där, för flickor kan mer än behaga för ögat och pojkar behöver inte alltid vara starkast. Men så länge barns kläder (och leksaker) ger de signalerna har vi i mitt tycke inte kommit särskilt långt.

Sen. Vad gäller avundsjuka. Klart man lider av det emellanåt. Men min fundering handlade också om när sjukan blir utåtriktad och övergår i ilska och frustration som tar sig yttre uttryck, då känns den riktigt sjuk och verkar tyvärr vara vanligare bland kvinnor...
men jag kan ha fel.

God natt.

10 kommentarer:

Anonym sa...

Du har inte fel, inte i något av det du skriver ang det här, såväl kläder som den så kallade "avundsjukan".
//Maggan1

Frida sa...

Sedan verkar människor som reagerar på sånt här ha lite selektiv syn. Kolla noga så ska du se att tjejavdelningen även består av klassiska bodysar, joggingbyxor och snickarbyxor. Så skit i att köpa allt det där andra så har ju iaf inte du gått i fällan ;)
Varför klaga på tjejkläderna? Mer tajt åt killarna! Tänk så mycket snyggare det skulle va, hihi.

Anonym sa...

Hej Jonna!
Du skriver så bra om hur vi vuxna i så många sammanhang trycker in barnen i de invanda könsrollerna. Allra tråkigast tycker jag det är att varje barn, pojke eller flicka, på så sätt inte riktigt får uvecklas som den individ hen är (jag gillar verkligen det köns-neutrala ordet "hen"). I mina barns skola så har jag tyvärr hört några skrämmande uttalanden från personalen. Ett exempel (argt till en pojke): "Ska du ta ett papper till! Tänk om det kommer en flicka och vill rita, då finns det ju inga papper kvar till henne".
Jonna, fortsätt skriv om detta, och hittar du goda exempel så skriv gärna om dem!
Kram från Anders B!

Emma sa...

Blir också väldigt trött när det är dags att handla kläder till dottern. Jag handlar både på flick och pojk. Tycker uppdelningen dock blir värre när de blir äldre. :-(

En kompis till en kompis har jobbat som designer på HM. Hon berättade att anledningen till att det ser ut som det gör är att HM har störtsta marknaden i Tyskland och USA och där är de inte alls intresserade av könsneutrala kläder i samma utsträckning som här i Sverige. Därför får Sverige haka på detta rosa fluff tyvärr.

Bara att inse att vi ligger hyfsat i framkant.

Men sen finns det ju andra affärer som jag inte tror har samma argument eftersom det är svenska klädmärken och tyvärr ser det ändå ut likadant. Skulle handla nytt överdragsställ häromdagen. Det fanns tre färger att välja på - rosa, ljusblått eller svart. Tack och lov var det lite schysta figurer på så jag valde det svarta - och dottern är supernöjd. Men jag blir ganska matt när jag är ute och handlar.

//Emma i Lkpg

Anonym sa...

Hej
Det är mer rosa o pysch pysch nu än på flera år...Du har ju rätt som kollat bland barnkläderna i affärer o på förskolor. Småtjejer ser ibland ut som rena sexobjekten på tv.-såporna. ps jag är inte tant. kortkort rosa små bikinis, allt inifrån och ut finns till dessa småtjejer. Att föräldrar köper det det förvånar mig, eller inte. Det har gått för långt tack Jonna. Men det finns undantag som gör mig glad . Killar kan ju ha alla färger utom rosa. De skulle vägra skrika ...
Mammor föräldrarna måste börja TÄNKA vilka signaler de sänder ut med kläderna på sina barn.
Förskolepersonalen har även de ett ansvar när de pratar med barnen lyssna på deras röster får du höra
...gulligt till tjejerna.. Pipigt ibland. Vet att det finns kurser för personnal att gå där de skall lära sig behandla barn lika och de skall filma sig själva, de blir förvånade och lite ledsna hur de uppträder olika. Känner ett par som gått den. tjejer förväntas vara mer känsliga ...
Avundsjuka.
Nja kvinnor håller nog på med mer privata saker in på livet på andra
kvinnor . In i sängkammaren som min mamma uttrycker det.. Eller köket, om barnen , kläder mm. Annars är det nog inte alls olika. Karlar kan allt vara lika avundssjuka jisses.
Om Matcus nu skulle köpa en lyxbil
vrålåk ...... då du! Eller ett dyrt lyxhus...exempel bara. Och milde tid stor framgång nästa bok.. vilket jag hoppas han får. Krama MILO klä honom i vad du vill. Kan vara avundsjuk på de som inte har värk ibland men lever ju trots allt. Ids inte odla den känslan så länge.

Anonym sa...

Pratade med en försäljare i en liten barnklädesaffär. De hade beställt jeans med sliten tvätt fån ca 1 år. Döm om hennes förvåning när jeansen var slitna på ena bakfickan i form av en snusdosa! Hon ringde till leverantören har jag för mej. /A

Anonym sa...

Barnklädesaffärerna vill såklart att vi köper utpräglade flick-och pojkkläder eftersom de säljer fler plagg då. Kläderna "kan" ju inte gå i arv och en familj som tidigare har flickor måste köpa en helt ny garderob till lillebror.

Till vår tjej köper vi uteslutande kläder som vi kan tänka oss att ha till en eventuell lillebror också. Hon har en del s.k unisexkläder men även en del utpräglat söta respektive tuffa kläder. Oftast köper vi få- eller enfärgade plagg eftersom de är lättast att matcha. Alla färger finns representerade. När hon blir äldre kommer hon givetvis få tycka lite själv också.

Mer rosa till pojkarna! Jag tycker att det är en fantastiskt vacker färg. Det går att hitta enfärgade rosa kläder utan spets om man letar. Det kan vara ett lagom stort steg att ta för den som endast brukar köpa utpräglade pojkkläder till sin pojke. Om man tycker att rosa är en fin färg dvs.

För övrigt är det inte alls konstigt att vi vuxna pratar sött med ett barn som har söta kläder och "tufft" med ett barn som har tuffa kläder (men pedagoger borde givetvis kontrollera sig själv). Jag önskar att alla barn får vara söta ibland och tuffa ibland!

mia sa...

avundsjuka kan vara bra om det inte är missunsamhet utan mer "jag vill också" blir man då förbannad, inte på andra utan på sitt eget läge (alltså låter den ta uttryck) är det större chans att man gör något åt sin situationen och frustrationen.
Det är iaf min erfarenhet.

Anonym sa...

Gjorde också klädreflektion när jag i lördags var och skulle hitta lite fina bröllopskläder till S i stl 86.
NoaNoa,näpp. Endast kläder till flickor. Kappahls fina vintagekollektion. Killkläder? Inte så långt ögat nådde...
Och så här var det i de flesta affärer. På tjejsidan mycket färger och många plagg , på killsidan mörka färger och färre plagg. Om det nu ens fanns en kollektion för killar.
S tjejkompis A slog upp ögonbrynet för ett tag sen. På akuten ville de gärna söva och sy med motiveringen " så det inte blir ett ärr i framtiden eftersom hon är tjej" Killar är det inte så nogräknat med om det blir lite ärr och skavanker.
Dom valde att inte söva och sy.
Hur ska man inte tryckas in i fack när fack är det som finns??
TrasselElin

Eva sa...

Jisses vad det verkar känsligt med kläder. Bor utomlands och har alltid haft alla sorters kläder på min dotter, även rosor och rosa. Dock tills hon var ett år bara pojkkläder eftersom hon ärvt det. Ingen här har någonsin reagerat vad helst hon haft på sig. Men i Sverige har det varit känsligt och om hon haft något rosa har det blivit sura miner. Förstod det inte då (för ingen säger ju nåt)men nu när jag läser det här. Jisses vilket jobbigt liv ni svenska mammor har!