torsdag 15 januari 2009

en liten studie i kärlek













Mini och mamma i vecka 34+4.
Det kittlar inifrån. Min bebis buffar om uppmärksamhet och får det också.
Jag är lycklig.
Just nu är jag så lycklig.
Min bebis lever och jag vågar just nu nästan tro att om tre veckor är jag mamma till en levande liten en i min famn.

27 kommentarer:

Anonym sa...

Det klart att det kommer gå bra för er nu Jonna! Tro på det goda. Mini är ju hos er hela tiden, det är bara lite skinn emellan.
Jag förstår inte hur jag ska kunna vänta på att få höra från er när lilla Mini kommit. Men det är bara att ge sig till tåls.
Ett litet råd jag kan ge er; kliv in i babybubblan och kliv inte ur för att en massa knackar på. Gör bara det ni själva vill och inte vad som folk omkring er förväntar sig. Stäng dörren och skriv STÖR EJ om ni vill vara ifred.
Jag säger som min pojke på 4 1/2 säger:-Det är magiskt, mamma, magiskt!

Madde (maddepladder) sa...

Åh vilken vacker mage!

Man blir nästan lite snyftig =)

Anonym sa...

Hej! Har gått in här varje dag väldigt länge och följt er resa. Varje dag håller jag tummarna för att Mini håller sig kvar i mamsens mage och växer sig stor och stark. Det är som ett litet gladpiller, varje gång man ser att fina bebismagen växer som den ska. ALL lycka till er! Kramar!

Anonym sa...

Fina bilder..klart detta går bra..detkommer gå toppenfint!!Så fina bilder på dig..jag bara nästan går som i väntans tider nu....så spännande är det!! Hälsa Marcus med att nu får han börja trappa ner..ha ..ha! För det är så att du kan faktiskt få värkar precis när som helst nu!!Då vill nog mannen vara på rätt plats tänker jag!!Kramar om er Maggan

Anonym sa...

Shit, det är ju riktigt nära nu!
Känns som igår du strandade i soffan ju? haha näää...
Jag har 5 veckor kvar i min soffa innan gipset åker av så du har min fulla uppmärksamhet samt sympatier.
Förresten känns det nästan som om man själv skulle bli förälder igen, alltså tack vare er generositet via bloggen. Lycka till!

maggan sa...

Jonnalilla du är så fin, och var lycklig för det känner det lilla livet,gladhormoner du vet.Jag är mamma till 6 killar ,5 på jorden och ett litet änglabarn ,han var mitt 3:dje barn och efter hans död omvärderade jag mitt liv och istället för karriärstege blev det 3 barn till och arbete som undersköterska(vilket jag tyckte om)Nu har jag glädjen att ha fått 5 fantastiskt fina barnbarn inom loppet av 6 år,och jag är så glad att det gått bra hittills,inget är självklart ,så man bara förundras över de små underverken.Nu har du(ni) snart erat lilla underverk hos er och du får göra kryss i almanackan för nu går det undan trot om du vill,men man blir gärna lite överaktiv mot slutet,i den mån du kan,typ färga håret(snyggt),fixa barngrejer m.m.
Du skrev om din konstiga dröm,det är också typiskt,jag drömde hejvillt mot slutet av alla mina graviditeter,har någon forskat i det? Nu får du ha en go dag i morgon och alla andra tills det är dags,jag gissar på en tjej,för dom är svårast att göra,påstås det,min man kunde inte göra en tjej iallafall,vi skojade om att han glömde sträcka på "tårna" i rätt ögonblick Många Kramar från en "gammal"göteborgstant

Anonym sa...

Är det bara tre veckor kvar?? O.o

Sanny sa...

Du är så värd att få hålla din lilla Mini... Önskar och hoppas att allt kommer gå bra för er!

Anonym sa...

Lycka till med allt önskas av Maija, Eva, Bellman och Strindberg.
Vi håller alla tummar och tassar vi kan.

Anonym sa...

Hej Jonna, jag har precis snubblat over din blogg. Min kille o jag har nu fatt beskedet att var enda chans ar ICSI, sa vi ska dra igang det hela sa fort vi far en tid (om nagra manader). Tack for din blogg, nu fattar jag mycket mer om vad som vantar oss. Kanner mig ocksa mycket mer positiv. Det KAN funka. TACK!
Manga kramar fran Jenny i Australien

Anonym sa...

Hej! Jag har följt din blogg sedan jag såg Marcus i Tv4:s nyhetsmorgon då han pratade om er situation och sin pjäs. Jag har själv förlorat ett barn i vecka 22+ i GBS, sedan fått två killar i vecka 33+2 och 33+3. Mina grabbar mår idag helt perfekt och är 9 och snart 5 år! Resan har varit lång med många känslor! men idag skulle jag göra om det 1000 gånger! Jag tycker det är fantastiskt att du orkar dela med dig av din "resa"! Jag önskar dig/er ALL LYCKA!!!

Helena sa...

Wow, jag har fött en dotter i precis vecka 34+4 som vägde 2 475 gr och var väldigt "färdig" jämfört med storasyster som föddes i vecka 28!
Tänk att ni har kommit såhär långt nu! :-)))

Gunilla sa...

Klart att du är lycklig!

KRAM

Anonym sa...

Åh så fina du och mini är! / Jenny S

Anonym sa...

Jonna, så lycklig du ser ut! Inte undra på med den finfina Mini-magen:D Ta väl hand om er.

Anonym sa...

Åh vad du ser underbart lycklig ut. Det hade jag också gjort med den fina magen. Tack för att du förgyller min arbetsdag med ett stort leende.

Anonym sa...

Hej Jonna!

Vad fin du är med magen, det verkligen strålar om dig. Våga tro att du är mamma om tre veckor och njut av sista tiden, den här tiden med mini i magen kommer aldrig tillbaka. Har du kommit så här långt så talar allt för att det kommer bli jättebra. Hoppas ni får en underbar dag och helg.

Kram på dig.
Mia

OlaMalinFrejaKeirenAlva sa...

Du är så vacker, du fullkomliogt strålar och snart är det dags att träffa er Mini. Är så glad för er skull.
Fredagskramen till er alla 3

Wallaz.blogg.se

Tudorienne sa...

Bara 37 dagar i tickern. Vad du har jobbat och kämpat! Otroligt starkt.

Anonym sa...

Tre små veckor. 1 2 3. Jag vet att tre veckor går snabbt...det är ju bara en sekund. Njut av den sista tiden med Mini i magen. När väl det fantastiska har hänt och man sitter där och ser sitt mirakel i ögonen så saknar man ändå de där buffarna litegrann.
Så njut av sparkarna och lugnet nu för snart börjar det!!!!!=)Nu är det ju verklighet på riktigt!!!
(Ska hon heta Mini om det är en tös?? Fintfint!!)
Linda

Anonym sa...

Åh, är det bara tre veckor kvar nu! Så underbart! Snart har du din lilla (tjej?) hos dig/er.

//AnetteJ

Anonym sa...

Den är SÅ fin din magen och du är så vacker.Mini har en söt mamma.
Kram Mette

Anonym sa...

Hej Jonna !!

Oj jisses vicken fin mage det blivit,o du är som en liten My .

Nu ska ni se att det går bra ,ni är fighters o står varandra nära o är starka ihopa .

En fin helg önskar jag er o ska lyssna på Maccan i karlavagnen ikväll.

Varma kramar Från ÅSE

Anonym sa...

Hej jonna!
Kunde inte låta bi att kommentera, just i vecka 34+4 födde jag min son. Sigge.
Han var helt frisk o kry.
Behövde hjälp med att äta men annrs fint fint....
han vägde 2190kg o var 44cm lång!
TACK för en fin blogg.
Hejar på dej o marcus!

Skolgatan sa...

Vad fin du är!
Skönt att du gått så långt nu,jag håller tummar och tår för att allt går hela vägen.

KRAM

Anonym sa...

Har läst din blogg ett tag nu och håller tummarna för dig, mini och markus!

Anonym sa...

Hej, vilken fin mage. Vad kul att det går bra med er alla. Kramar