14 dagar.
Så nära kan vi alltså vara. Kanske närmare ändå. Gårdagens koll på tappen (det blev en till, den sista) visade på oförändrad sådan, så allt just nu tyder verkligen på att vi ska gå alla dessa 14 sista dagar också.
Oh my. Trodde aldrig.
Två veckor är inte jättelänge. Det går fort. Om man har roligt. Och jag ska ha precis det, kul! Kul så in i sjutton.
Började dagen idag med frukost i sängen, för hundrafyrtionde gången visserligen, men det låtsades jag inte om. Sen åt jag kakor, gott och kul. Och nu väntar jag på att Oprah ska börja för att vi sen efter henne och lite dr phil ska ut och rulla i stan med ett leende.
Visst skulle jag kunna grina illa av smärtan som hungrigt äter på mig men jag väljer att inte göra det. Fuck off dumma smärta, du kommer inte åt!
Två veckor.
Sen kanske jag äntligen får möta mitt älskade, levande, lilla barn med böljande hårstrån i nacken!
Iiiiiiih. Kunde jag, skulle jag hoppa små ivriga hopp just här och nu. Jag längtar så.
Två veckor...
Hopp, hopp, hoppas...
Fast jag ska inte längre hoppa över mina dagar, även om jag vill att de ska bli till nya. Snabbt. Mina dagar är mitt liv och jag har bara ett. Kanske kan jag inte göra precis det jag i vanliga fall hade önskat och velat, men jag ska göra något kul. Något roligt för mig.
-Äta kakor och se på Oprah.
Räcker bra så.
Gå och ha den bästa torsdagen på länge nu!
Hör ni det!
Kram!
24 kommentarer:
Nu är det nära =)
Tänk! Jag kan inte FATTA att du orkat med sängläge så här länge! Du är en jättekämpe Jonna!
Och om den sista tiden nu känns för långsam så tänk att det kanske kommer en dag då du med vemod tänker tillbaka på tiden då lill*n var i din mage... Eller, med tanke på hur ont du har så kanske inte!
L (det verkar finnas två L som kommenterar, jag är den L som också förlorat barn och förgäves kämpar för ett nytt)
Idag fyller min minste son 15 år och vart tar tiden vägen ??
Känns som han nyss kom =0)
14 dagar till bebis ??
Det är ju nästan som ingen tid alls.
Önskar all lycka och snälla visa bild på Mini när h*n är ute.
Kram
Kul att läsa om all denna glädje mitt i smärtan! Wow endast 14 dagar kvar - det kommer att gà fort o snart kommer ni att stà där med er lilla mini i armarna, mot hjärtat o med fingrarna i det böljande hàret i nacken. Lycka.
Hej!
Så roligt att läsa att allt är som det ska.Önskar er alla tre lycka till av hela mitt hjärta.Följer din blogg så jag vet att det blir kejsarsnitt den 5/2.
1997 väntade jag mitt första barn och hade samma beräknade datum som du den 5/2.Men i morgon har vi 12-års kalas för vår älskade son ville ut till världen några veckor tidigare.Han är en stor fotbollsfantast så han älskar när han får se och höra din Marcus på TV,han är så cool är min sons kommentar.
Elisabeth i Degerfors.
Hej gumman !!!!
YES YES Jiiipppiiii jätteroligt Tänk 2 veckor Nuuuu går SÄKERT ALLT BRA
Var har tiden tagit vägen ? otroligt SÅ DUKTIG DU VARIT O ÄR o Marcus oxå .Men oj vickken magge du har hela du består av en MAXI mage hihi.
Njut du av dina kakor o tv allt är dej väl unnat .
Såg att Marcus ska till Eslöv i Mars o då ska jag ta mej dit , frågan är var får man tag på billjetter ??
Nåväl ha de så gottit på er alla.
KRAM ÅSE
Jag gör de små ivriga hoppen av glädje åt dig, här och nu!:D
Jag som annars gråter över min egen barnlöshet när vänner och bekanta omkring mig får barn (skamligt och otillåtet beteende, jag vet), följer ert äventyr med brinnande hopp och en intensiv längtan efter att ni ska få er mini snart och att allt ska gå bra.
Oj, vad ni kommer att sniffa bebisfjun!:D Mini kommer säkert att bli helt kal i nacken!:)
Snart är ni framme!
massa glada hälsningar/Mia
Dagarna krymper nu Jonna! Och jag är så glad för din, Marcus och Minis skull :)
Att läsa ditt inlägg idag kan inte göra mig annat än glad.
Hoppas ni får en fortsatt härlig dag!
Kram Anna
Två veckor är ingenting. Tips man kan göra i sängen...mer än att titta på TV förstås:)
1. putsa silverbesticken
2. Göra en CD med de perfekta låtarna som du och bebisen kan lyssna på nu och på BB. Bebisar lär höra genom magen sägs det.
3. Sticka en overall som bebisen kan åka hem i.
4. Skriva ner namnförslag.
LYCKA TILL! Är så glad för din skull.
Jag får glädjerysningar när jag läser dina inlägg numera!! Det är så spännande och t o m jag tycker att dessa två veckor känns långa. H*n ska komma till er NU!!
En fråga som jag undrat över länge: all den smärta som du nu har, kommer den att bara att försvinna av sig själv när bebis kommer ut? Är all smärta relaterad till din graviditet, och går den i så fall automatiskt över?
Jag var själv i princip helt förskonad från smärta (förutom kraftiga sammandragningar och liiite smärta i hjumskarna på slutet) under min graviditet, så jag har ingen egen erfarenhet...
Ha en go torsdag, försök att njuta av lugnet och att vara själv, något du snart kommer att sakna! ;-)
//Mia
Lycka till och vet du...14 dagar är ju ingenting om man tänker på att du gått i över 8 månader och väntat...
Hej,kakmonster,gu`va härligt glad du är idag,tacka sjutton för det,nedräkningen,14,13,12......ochså bebismini med fjunigt hår i nacken som du kan sniffa tills det ramlar av!!!!!!Bra att du är förbannad på din smärta,glädje kan skapa mycket och när bebisen väl ligger i din famn så har man en fantastiskt väl fungerande förträngningsmekanism(som tur är,annars hade väl dom flesta varit 1-barnsföräldrar)där all smärta mer eller mindre glöms bort.
Fortsätt ha kul,tänker på er båda
underbara människor.Kram Margreth
Jag håller tummarna för dig/er. Ni inspirerar. Hoppas att allt går vägen nu. Ta hand om er :)
Å vad härligt att få se bebisen! Jag har en vecka kvar till bf nu, men tror nog att jag går över. Kanske blir det den 5 februari även för mig :-)
Är en såndär anonym läsare som tänkte passa på att lämna ett avtryck...
Hittade din blogg via google i juni och blev så tagen av erat öde och beslutade mig för att följa den. Var lite avundsjuk samtidigt, för jag ville också bli gravid. Nu blev jag det ganska snart och ligger ca 10v efter dig i graviditeten. Det är lite kul att följa din utveckling och på så sätt se vad man har att se fram emot.
Vet inte vad jag vill komma med detta egentligen...ursäkta svamlandet :)
Jag vill mest säga hur mycket jag beundrar din (och M's) styrka, mod och ork att gå igenom denna prövning vad barnlöshet innebär (har en manlig vän som går igenom liknande problem och det är svårt att vara en stöttande vän samtidigt som man är en sån "normal person" som blir gravid kort tid, när man känner dem som hållt på i år utan att lyckas).
Förutom att uttrycka min sympati så tror jag stenhårt på att det här kommer gå galant! Önskar er all lycka till och hoppas innerligt att jag får forsätta att följa dig/er när mini väl kommit ut.
Hälsningar från S+28v kiwi (arbetsnamnet...) :)
Hej!
Vet inte hur jag ska börja. Sitter här med tårarna rinnande. Hoppas innerligt att ni får träffa er Mini om två veckor! Två veckors kakätande med smulor i sängen. Måtte det gå fort och att ni får må bra fram tills dess! Sedan ska ni ha hur många dagar som helst tillsammans!
Är själv ordinerad vila och sängläge de resterande 10 veckorna av vår graviditet. Har prematura värkar som inte riktigt verkar ge med sej. Har en hopplös känsla inom mej, vill inte bli inlagd! Vågar inte ringa förlossningen igen heller. Vad händer då? Känner mej så ensam.
Nu har jag nog fått lite styrka efter att ha läst din blogg.
Tack!
Ska tänka på er varje dag fram till den 5/2. Sedan får vårt underverk födas i mars.
Kram på er!
Det har jag... den bästa torsdagen på länge, eller ja... alla dagar är faktiskt relativt bra. Så länge vi har hälsan hela familjen, mat på bordet och tak över huvudet ska jag inte gnälla. Mer kan jag inte begära :-)
Men två veckor är ju ingenting!! Det kommer verkligen att gå jättefort!
Under tiden får du njuta av alla onda kickar från mini, för trot eller ej så saknar man det efteråt..
Kramis! Annica
Lycka till nu! snart är det dags för er att träffa den lilla människan=) Ni väntar på en helt underbar resa tillsammans! Passa på att sov länge på morgonen och unna dig att bara vila(d gör du ju såklart) men lite extra nu när det inte är så långt kvar för snart är det en liten som vill ha all din uppmärksamhet! Du har fått en gullig blogg award på min blogg!
läsr din blogg dagligen och har hängt med sedan mini kom in i bilden... (har även läst det som hänt tidigare men i efterhand då) brukar berätta för sambon om de du skriver.. så igår glodde vi på tv å mitt i allt satt marcus där.. så då va ja juh tvungen berätta att de är han som är din sambo å pappan till era barn... allt känns mer verkligt då man faktiskt vet att personerna existerar. hoppas du förstår hur ja menar... lycka till me mini nu! kram
Guuhh, jag blir helt sprallig när jag läste ditt inlägg! Man känner din glädje och jag vill att dessa 14 dagar ska gå fort, fort, fort! Så att nu kan få ert lilla knyte! Ni är så starka att ni klarar av detta! Vi skrattar smärtan rätt i ansiktet och bedövar den med ett leende!
Hej
Jag har en bra torsdag och bättre kommer den nog bli eftersom jag skall till kören i kväll. Livet är härligt. Det är kul att göra något nytt varje dag, något som man inte har gjort tidigare. Kommer i håg när Kommer speciellt i håg när vi fick barn coh man kunde säga "första gången man hälsade på Mormor eller första gången det var fredag efter man kommit hem från BB eller när första blöjpaketet tar slut eller första gången som vi gav vårt barn ett påskägg.
Kram och lycka till och snart så sittter du där med Mini och tittar dr Phil.
Hälsningar Mamma Mia
www.undermiastrappa.blogg.se
Åh, vad glad jag blir för er skull=)
Håller tummarna att dessa två veckor passerar lätt förbi och att ert möte med Mini blir underbart!
ha en jätte bra Torsdag!
Jag läser varje dag sedan ett tag tillbaks och håller varenda tumme o tå för er! Har flera vänner som har haft svårt med graviditeter och en av dem förlorade sin dotter.
Med dem har jag lärt mig att inte ta det för givet och kan ibland bli lite uppgiven när gravida förutsätter att "bebis kommer den fjärde och sen levde vi lyckliga i alla våra dagar". Som om det var skrivit i sten att det blev så och inget annat, inte ens en tanke på det, finns.
Jag håller på er och din oerhörda ödmjukhet och förbannade erfarenhet (för det är inte rättvist att det inte ska vara självklart, trots allt) och hoppas med er!
helt fantastiskt att det BARA är två veckor kvar! vad fort det har gått på nåt sätt såhär på slutet :-) ser så mkt fram emot att få se bild på lilla underverket sen. det bästa av allt, att bli mamma.... finns ingen större lycka än så. längtar och väntar tillsammans med er. kramar sara!
Skicka en kommentar