fredag 23 januari 2009

ny chans imorgon

Det är inte mycket nytt jag kommer med i dessa tider känns det som. Bara massa tjat om det gamla vanliga. Men det är som det är...
Tack för att ni lyssnar!
Har haft en ruskigt jobbig dag idag, både känslomässigt och fysiskt. Mitt projekt "roligt..." har jag lagt på hyllan för en stund eftersom det inte riktigt gått ihop med rådande humöret och tårarna som under dagen hört till. Varit ledsen för allt och ingenting samtidigt som rejält jobbiga sammadragningar (förvärkar) bråkat och fortfarande bråkar i magen och underlivet. Svårt att vara glad då. Men jag försöker mellan varven. Försöker.
Jag får se hur det blir med Ikea. Beror helt på dagsformen då. Nu hoppas jag i första hand att helgen blir lite bättre ur kroppslig synpunkt så jag får komma ut och rulla lite. Andra utflykter får vänta.
Det bästa i min tillvaro är ändå lilla bebisen som svävar runt i magen. Kan inte fatta att det finns plats att fortfarande buffa så men det gör det tydligen och då ska det också buffas! Med besked. Älskar känslan av de små fötterna och händerna som stöter till och även om det gör ondare än ondast när fel organ tar smällen så bara älskar jag det, livet som rör sig därinne!


Tack... eller jag är glad idag...

...för att det snart är en ny dag med nya förutsättningar.
...för att äggmackan i morse fick det att pirra till i gommen på mig
...för att Marcus köpte senaste Mamatidningen till mig och jag snart kan lägga mig i sängen, bläddrandes i den och låtsas att jag är en av alla andra.
...för att min läkare nog har okejat min eventuella framtida Ikeatripp.
...för att Marcus var så snygg och bra i på spåret fastän det inte riktigt gick som på räls. moahahahaa :-) och ännu gladare för att jag kunde två resor snabbare än han, yes!

Kramar och god natt!

15 kommentarer:

Linda sa...

man måste inte vara stark hela tiden, vettu. det är okej. lycka till med lilla mini. om en månad har du henne i famnen och huvudet är fullt av nya tankar på amning, flaskor, bajsblöjor och massa jidder. du fortsätter väl att blogga då?

Anonym sa...

Hej Jonna !!

Oj tycker det är såå synd om dej , nu är det bara 10 dagar kvar så försök att bita ihop även att de låter såå banalt att säga så men du är STARK o klarar det här
TÄNK 10 DAGAR SÅ ÄR EN GOSIG MINI HOS ER .

Kramar från ÅSE

Anonym sa...

Jag önskar så att jag hade orkat njuta mer av den sista tiden av min graviditet. Jag hade verkligen laddat för det eftersom jag visste att det måste bli den sista. Trots detta var det så himla jobbigt, jag hade varken orken eller tålamodet. Jag känner igen mig i dina känslostormar. Vissa dagar var inget roligt. Jag önskar att det gick att stötta dig genom att kunna förklara att allt det jobbiga glöms så snabbt, snart.
All lycka önskar jag er lilla familj.

Anonym sa...

Hej Jonna !
Nu har jag läst din blogg ett tag och håller alla tummar för att det ska gå bra för er. Du är verkligen en tjej att beundra och jag förstår om pressen måste vara enorm just nu. Det är inte så konstigt om du håller på att crasha ihop. Så nära -men ändå så långt bort.
Jag blir orolig när jag läser om din IKEA-tripp. Skit i det nu. Precis som nån annan skrev -IKEA finns kvar. Det är ju så några dagar kvar, snälla -stanna hemma. Är det verkligen värt att sätta allt på spel? O.K lätt för mig att säga, men jag vill ju så gärna att det ska gå bra för er!

Varma hälsningar

Anonym sa...

Jonna och Marcus,ville bara önska lycka till den femte februari .Om lilla mini bara visste hur välkommen hn är skulle hn ta ett glädjeskutt ut till er och livet.Marcus,jag lyssnade som vanligt på karlavagnen ikväll,många intressanta samtal som du som alltid besvarade med ärligt inresse och värme.Dina slutord berörde mej såå starkt.kram från ign

Anonym sa...

Orkar du och lusten finns så åk iväg och njut på Ikea, orkar du inte så strunt i det, Ikea finns kvar.
Vet dock att det inte är lätt, gick själv hemma så gott som 8 mån med första barnet, allt från låga värden, låg viktökning, kräkningar till att föda barnet alldeles för tidigt så bricanyl var min räddning, dock föddes trolltrasslet 2,5v tidigt via akut snitt, likaså trolltyget som ställer till det med förvärkar dock senare än syskonet men o andra sidan så ställer trolltyget till det med att födas 4 v för tidigt.
Jag skickar massor med styrke kramar och ork till er och förhoppning om

Anonym sa...

ojoj jo...små hormonspöken...+all denna spänning...kan inte bli annat än tårar!!! Hejar på dej!!!Linda

Helena sa...

Jag tror att det är precis såhär det funkar för många (känner igen mig själv i alla fall). När man börjar slappna av och tro på att det kommer att gå bra, så börjar man oroa sig och vara ledsen för andra saker. Det är som om hjärnan vant sig vid att vara ledsen och orolig, och när den "riktiga" faran börjar vara avvärjd så finner hjärnan nya vägar att behålla samma sinnestillstånd ett tag till.
Det är sluttampen, du är trött, du har ont, hormoner bråkar, det är minst sagt inte konstigt om du är låg.

Anonym sa...

Hej Jonna,
Tjata på du, det är din rättighet. En sak som du kan glädja dig åt i din ledsenhet är att du är gravid och har massor av hormoner som mer än gärna hjälper det där ledsna på vägen, helt ologiskt och ibland helt untan förvarning. Så när du blir ledsen, var glad för det och passa på att ledsna dig rejält när du ändå är igång. ;-) Låter knäppt va?

Räknar ned dagarna med er, det ska bli så fantastiskt att läsa bloggen efter minis ankomst, om alla bestyr som hör bebisar till men hur gärna jag än vill läsa om hur ni har det så tyckr jag verkligen att ni den första tiden ska gå in i bubblan och bara vara, titta, lukta njuta och sova när ni sova kan. Det är så mysigt.

/Karin

Anonym sa...

Heja Jonna! Tänk så länge du har hållit ut nu, inte konstigt om tålamodet börjar ta slut när du närmar dig målet.

Anonym sa...

Många tröstande kramar till dig! Det är skitjobbigt i slutet och det enda man egentligen orkar i slutet är att gråta. Gör det då, tyck synd om dig, för det är det faktiskt. Vad skönt att det "bara" är tio dagar kvar, inte så mycket kvar att orka. Och det behöver man inte, orka alltid!

Ha en skön helg!
Kram, Annica

Anonym sa...

Jonna! Jag vill bara säga att jag önskar er all lycka med barnet.
Tänker på er bara så att du vet.

Linda sa...

Lite skratt till de dagar som är kvar

http://www.rtin.org/babyinstruktioner/

Anonym sa...

Önskar dig och Marcus all lycka. Är så glad att jag kan läsa på era bloggar.

Birgitta sa...

Önskar Er lycka till!