dag hundrafemtioåtta -hip hip hurra

Nu är det kalas! Kommer tyvärr inte iväg ut för att kalasa, så det får bli lite bjud här på bloggen. Har låtsasbakat en stor och helt underbart god tårta som innehåller precis det DU gillar mest av allt.
Var så god, ta en bit! Ta två! Min tårta passar alla. Finns inte en allergi, känslighet eller intolerans som kan lägga sig som en dum käpp i firarhjulet.
Se så, var inte blyg. Ta mer.
Gott va?!

Jag var till barnmorskan idag. Sista kollen. En vecka kvar till förlossning och alla koller är kollade. Allt såg också bra ut! Som vanligt. Magen låg dessutom lite över kurvan denna den sista mätningen och det är bland annat det vi nu firar med min supersmarriga universaltårta.
Visst är den god?

Kan knappt fatta att Mini och jag sitter här, så nära varandra fast samtidigt fortfarande så långt ifrån, men med bara en vecka från att äntligen få träffas, mötas på riktigt!
Mamma och barn.
Om allt går bra ska jag om sju dagar få se in i mitt barns ögon, för första gången ska jag få se små ögonlock öppnas och mitt älskade barn titta ut. Det är så stort, så magiskt och oerhört att det inte går att förklaras, än mindre begripas.
Bara 7 dagar kvar.
1 vecka. Den längsta någonsin varnar andra och visst, jag vill gärna den ska går fort, fort, fort.
Men samtidigt...
Just idag känns det så underbart att bara vänta, för just nu känns det som att jag väntar på det bästa, vackraste och mesta någonsin och absolut inget annat, så varför då inte vänta lite till? Jag gör det gärna.
Idag.
Nu, gör jag det.
Medan ni äter tårta.
Ta lite till.


Ps. Vad var det på DIN tårta?