torsdag 8 januari 2009

dag hundratrettiosju -odla din urin

Väntar på att ägg.
Har sovit rätt ok i natt. Lyckats sova fyra timmar i sträck och därmed samla lagom gammalt kiss i blåsan att lämna över till BM idag. Hoppas det är som det ska.

För två och ett halvt år sen, efter Dante, pratade vi med klinikchef och överläkare på KK i Norrköping om varför man inte som gravid lämnar urinprov på odling i Sverige, när det bevisligen i det tillståndet är lättare att få bakterier och infektioner, som inte alla gånger ger symptom men som kan vara rent livshotande för barnet i magen.
Det var på gång då.
Kanske.
Sa de.
Ändring i rutinerna.
-Att införa urinodling som standardprocedur för alla gravida kvinnor, som det är i många andra länder runt omkring oss, just för att man ska slippa risken att förlora bebisar när det så lätt kan undvikas.
Inget verkar ha hänt.
Det är olika besked runt om i landet.
I vissa (ett fåtal) landsting tar de det här på allvar och tycker att hellre en odling för mycket än för lite, medan både läkare och barnmorskor i andra (alldeles för många) med bestämdhet och fullständigt felaktigt hävdar att urinvägsinfektion INTE är farligt och att GBS har de flesta kvinnor alltid i kroppen, men det inte innebär någon fara för någon etc...
Oftast är det tack och lov så, helt ofarligt, men det kan också döda.
Tidiga och många sammandragningar är många gånger de enda symptomen på infektion. Om du som gravid upplever dessa, KRÄV att få lämna en odling! Ta inte ett nej från din BM som kanske försöker vifta bort det som helt normalt. Köp ett provrör på apoteket, fyll på med morgonkiss och ta med och lämna det till henne. Kanske visar odlingen ingenting, jättebra i så fall! Kanske visar det på något och då bör det behandlas.
Kvinnor som har eller har haft GBS-infektion i graviditeten bör få antibiotikadropp under förlossningen, så att bebis inte smittas. För det är den nyfödda som riskerar dö och eller drabbas av någon annan allvarlig biverkning som blodförgiftning eller hjärnhinneinflammation.
Förut hette det att "bara" 10-15 barn i Sverige årligen dog och att det därför (en krass egen tolkning) inte ansågs som något att använda resurser till.
I andra (i-) länder var dödligheten större. Kanske, antagligen för att man räknade barnen i enlighet med WHO riktlinjer från v 22 och inte som här från v 28.
Nu är lagen ändrad.
Även i Sverige blir barn sedan förra året barn i v 22 (en lagändring som det talats väldigt lite och tyst om) och således kommer den förut så ofta omtalade och låga barndödligheten i landet öka markant också här.
Kanske kommer då Sverige till sist att inse allvaret i det här och förstå att det faktiskt är små bebisars liv som står på spel och börja närma sig resten av världen även i vårdfrågan kring detta.
Jag hoppas.

Nu ska jag åka och lämna mitt kiss.
Hörs sen.

15 kommentarer:

Anonym sa...

Det verkar som om attityderna förändrats en del i del i alla fall. När jag väntade mitt första barn 2006 talades det aldrig om någon odling, men 2008 när jag väntade mitt andra barn, gjordes åtminstone två odlingar. BM frågade om jag hade haft uvi tidigare och om jag ville kolla. Men egentligen borde det inte spela någon roll om man haft uvi eller inte, det borde kollas på rutin. Hade jag inte läst din blogg hade jag kanske inte tyckt att det var någon stor grej. Jag hade förresten samma bm under båda graviditeterna.

Anonym sa...

När jag väntade mitt första barn (tio år sedan nu) fick jag många och starka sammandragningar i vecka 22. Blev sjuskriven i två veckor. Resultatlöst - sammandragningarna fortsatte som innan. Åkte till förlossningen på Akademiska sjukhuset (skräckfärd), men hade inte börjat öppna mig.

Där sade dock läkaren upprört att MVC klart brustit i kompetens som inte hade tagit urinprov och skickat på odling (i samband med att de sjukskrev mig).

Jag fick nu lämna urinprov på förlossningsmottagningen - vilket inte visade något - och en odling gick också iväg. Odlingssvaret visade på bakterietillväxt, och jag blev omedelbart behandlad med antibiotika. Sammandragningarna avtog direkt.

Allt gick bra och mitt barn föddes i vecka 40+0. Efter det har jag fått två barn till, och under de graviditeterna har MVC skickat urinprov på odling flera gånger. I förebyggande syfte. Det har känts otroligt tryggt.

Hoppas att detta kan bli rutin i hela landet.

Och så önskar jag dig lycka till med din lilla bebis!

Anonym sa...

Tack för att du påminner! Imorgon lämnar jag in ett prov. Här i Sydafrika gör man vilka prover man vill när man vill och så klart betalar man för det själv. Men en odling kostar 100 kr och just nu kan njag inte tänka mig något mer prisvärt. Gabriella som sover ruskigt mycket. Men inte hela nätter.

Helena sa...

Har genom tre graviditeter där alla slutat med för tidig förlossning aldrig hört en stavelse om urinvägsinfektion från min BM, inte ens när jag var gravid 2007. Första gången jag hörde talas om detta var i tidningsartiklarna omkring Dantes död.

Anonym sa...

Jag gråter när jag läser Marcus blogg.... det är så fint.Det är inte långt kvar nu. Lycka till alla tre.

Kramar Farmor/Mormor

Stark och fri sa...

Bra skrivet, det är skrämmande vad lite de kan på mödravårdscentralerna, trots sitt ganska snäva expertisområde. Ibland undrar jag om de verkligen kan vara så okunniga eller om de sitter och ljuger mig rätt upp i ansiktet. Skrämmande. Speciellt när man vet att det kan gå så överjävligt fel.

Anonym sa...

Hej Jonna !!

Hoppas det gick bra idag med urinprovet .

Jag har berättat om detta för ungdomarna runt mej o sagt att dom ska själva begära det om dom inget säger på mödravården ,en av mina tjejer ( låter konstigt , men har arbetat med ungdomar i HLM o dom blir inte vuxna nångång även då dom är runt 30 hihihi )är oxå här o läser för hon skrev på min msn att dom väntar en mini till sommaren o då sa jag till henne om urinprovet .

Återkommer senare ska ut i snöblasket o gå en av dagens 5 rundor med lilleplutten hunden NOSTRADAMUS 12 år så det är inte någon snabbrunda längre, en runda tar ungefär 1 tim så man ränner i ur o skur . 12 minus imorse o 2 plus nu . URK

KRAMIZAR FRÅN ÅSE

Anonym sa...

Hoppas att urinprov blir rutin överallt i Sverige.. Låter märkligt att det inte skett tidigare.. Förstår att det kan kännas bittert för er.

Tänkte bara på dina problem med magen.. Kan det vara så att du är känslig mot laktos (mjölk)? Har själv konstaterat detta sedan en tid, hade kolik och diaree då jag åt mjölkprodukter. Kanske kan du prova att testa laktosfritt, finns ju många produkter nu som är utan det! En tanke bara, jobbigt att ha ont i magen, dessutom kan ju bebisar få kolik av detta vid amning.

Kikar in här då och då (ganska ofta :-))och fascineras av er styrka och ert mod! Önskar er all lycka!

Kram från Isa med en flicka i himlen och två pojkar på jorden

Anonym sa...

bra att du informerar om detta- många läser ju din blogg! Det finns ju ett hemmatest för urinvägsinfektion på apoteket, vet du om det är mindre säkert än odling? Så vitt jag förstår är det "en kissesticka" enbart. Kanske är det mindre känsligt, men å andra sidan kunde vara värt för kvinnor att använda en gång i månaden. Förutom grav, är det ju många kvinnor som har långvariga u-infektioner utan symtom- men med senare komplikationer.

Anonym sa...

"bara" 10-15 stycken...lite svinn får man räkna med eller??? Grrrrrrrr. visst 10-15 det kunde ju vara mer MEN det kunde ju lika gärna vara mindre och det had eju varit ännu bättre.
Usch litar inte ett smack på sjukvårde nu för tiden, utom MIN läkare :-) Precis som du gör.

Anonym sa...

Oj bara 45 dagar kvar! Du kommer nog få världens sötaste lilla bebis! =)



http://meps.blogg.se/

Anonym sa...

Hoppas att du är hemma och allt är väl,gick in och kollade Marcus blogg och blev så rörd över det han skrev (skulle du vilja hälsa honom det). Håll ut, snart snart tittar Mini ut och hälsar på sin mamma och pappa.Kram.

Att tämja vulkanen inom mej sa...

Hejsan!

Gbs kan vara mycket farligt för barnet så odlingar bör tas om man uppen och har täckt GBS i tidigare graviditeter.
Jag har fått möta under mina 5 graviditeter läkare som tagit GBS på allvar och är glad över detta.
Och jag har kunnat planera mina förlossningar.Dvs att sättas igång vid bestämda datum och därav har jag sluppit antibiotikadropp 3 ggr eftersom jag fått ta odlingar strax innan igångsättning,har jag burit på GBS så har jag fått en kur med antibiotika och sen odling igen.Har det visat sig varit fri från GBS så har jag fått igångsättning.
Men många gånger har jag även blivit bemött med att man ska komma igång naturligt med sin förlossning.Men vad är det för fel att sätta igång förlossningen då man kan bära på GBS och utsätta barnet för detta risker som finns med GBS?
Sen kan jag tillägga att man bör ta både odlingar från urin men även prover från livmodertappen.
Hoppas att du nu slipper GBS under resten av din gravditet.
Kram

Anonym sa...

Här i Finland görs odlingen regelbundet och rutinmässigt vid så gott som varenda besök på det som hos oss kallas "mödrarådgivningen", alltså när man går hos barnmorskan. När jag var gravid (har tre barn) var jag så naiv att jag tyckte att det där ständiga kisskollandet verkade så onödigt, men nu vet jag ju vilket elände det kan leda till om kisset inte kollas... Kram från Elvira

Anonym sa...

Låter ju helt sjukt! Vad arg man blir av sådana här saker, när det är så enkelt att förhindra men det ändå inte tas på allvar!!