lördag 18 oktober 2008

dag femtiofem -snabba steg mot hundra

Nåja. Snabba är väl en lätt överdrift, såväl steg, men mot 100 tar vi oss i alla fall. På något sätt närmar det sig, även om det är en liiiiiiten bit kvar.

Mamma åkte precis och det känns tomt och ledsamt. Katterna har, något putta, gått i ide för att hon som senaste dagarna gett dom massa mat inte är kvar o de numera är lämnade med den där strandade saken som bara ligger alternativt sitter still hela dagarna, så det är bara jag med mig själv just nu. Mini är ju såklart med mig och det är inte fy skam. Inte alls! Helt otroligt underbart härligt känns det och jag är så glad över älskade bebis i magen! Nästan så jag skulle kunna börja sjunga om jag var lagd åt det hållet. Men istället halvsitter jag här i en nyfunnen men extremt obekväm ställning och muttrar en stund. Väldigt dubbelt kan tyckas. Men just nu är det lite av såna känslor som tampas omkring i mig.

Jag fick en kommentar av anonym här i ett tidigare inlägg angående insamlingen. Det är ingen fundering eller någon fråga, säkert bara en önskan att provocera, varför jag något tveksamt tar upp det. Men kanske har jag blivit blödig och hasar mig i fällan och så får det väl vara för den här gången då.
Personen tycker iaf att jag ska bli en smula ödmjuk och inte skapa problem som inte finns. Jag får tipset om att ta en taxi nästa gång och inte förvänta mig att bli uppassad av resten av samhället, för det är ingen mänsklig rättighet.
Ok så här är det.
Färdtjänst är en rättighet man har som rörelseförhindrad, vilket jag just nu är. Taxi kan jag inte ta i längden för jag har inte de pengarna. Väntar fortfarande på första utbetalningen från sjukförsäkringen som jag också har rätt till. Vad gäller min ödmjukhet, så räcker den och blir över. Du behöver inte oroa dig. Var så god istället, ta lite du.

Över till något roligare igen.
Jag fick GP på posten häromdagen. Ska försöka fota reportaget och lägga in här, så får vi se om det möjligen går att se nåt. Vill gärna visa er.

8 kommentarer:

Madde (maddepladder) sa...

Jag undrar jag som jag sagt tidigare, om inte ett litet bloggtroll hittat hit och tar olika form... Försök att inte ta åt dig. Om det går.

Svar på kommentar: Tack! =)

Å du, va inte ledsen att Marcus petat ned dig, det blir så när man snurrar med i andras mediakaruseller du vet? ;-)

Skönt att hon fick stå för konsekvenserna tillslut! Vidriga påståenden som ingen (förrutom dom som har sådana åsikter) förtjänar...

Kram!

Anonym sa...

Jonna,
Kanske är jag naiv i vanlig ordning och vill tro de bästa om människor, men KAN det vara så att personen inte förstår din situation?

Oavsett är det dumt skrivet. Mänskliga rättigheter är ju minsta möjliga marginal, det är väl otroligt mycket saker som inte är det. De måste ju vara de omväda som är intressant, att alla får MINST det.

Det finns alltid de som har de "värre" i någon bemärkelsemen det är ju inget argument. Visst är resurserna ändliga och vi har ett ansvar för de som har de sämre. MEN i vårt välfärdsamhälle gör vi ju de, det är därför skatterna går till din färdtjänst. Sedan de som är utanför vår ekonomi får vi försöka hjälpa så gott vi kan.

Kanske är de någon som tror att du är välbestäld (kanske genom att du är tillsammans med Marcus). Men de är egentligen irrelevant. Pricipen är mycket viktigare, du behöver färdtjänst för att barnet ska må bra, oavsett vem föräldrarna är.

Men en gnutta empati förstår man vilken stress och oro de skapar i din situation. Det har du all anledning att skriva av dig om, dels för egen del och för att andra får veta.

Dessutom försöker du ju tappert att vara nyanserad, att inte ryta åt någon som egentligen inte bär skulden och använda bloggen till att slänga skit.

Det är fullt mänskligt förståligt och bra att du skriver om dig, dessutom vi, eller de flesta av oss som läser är ju genuint intresserade av hur dina dagar är vad som händer dig hur DU och lilla Mini mår.

LördagsKram från My

finnjonna sa...

madde: Skönt att vara tvåa igen faktiskt. Det blåste på toppen ;-)

my: Kram tillbaka!

Anonym sa...

Hej!! Jag har precis börjat läsa din blogg är så otroligt imponerad av din och Marcus styrka! Jag önskar av hela mitt hjärta att allt ska gå bra för er lilla Mini!

Nu såg jag att jag missat frågestunden du haft, men jag försöker mig ändå på en fråga. Jag undrar hur det funkar rent praktiskt att vara sängliggande? Vad gör du? Och vad ÄTER du?

Du verkar vara en underbar, rolig, och kärleksfull person! Stort lycka till!

/Sara

Anonym sa...

Snälla och riktiga människor med fungerande hjärtan och tänkande hjärnor som du och Marcus. Måste ibland ta hand om, rensa bort, stödja en del av världens mindre lyckade människor tills de lärt sig.
Solvarm kram Gabriella

Hanna sa...

På mitt kylskåp har jag en lapp som säger: Om någon ger dig citroner - gör lemonad!
Det tyckte jag du gjorde!

Ha en trevlig lördag!

Anonym sa...

Hej Vännen !!

Nej Jonna bry dej inte om sådana kommentarer ,oftast är det personer som inte själv varit sjuka eller dyl som hackar !! men du vet vem du är o var du står så det är viktigast , o MINI förstås .
förresten måste luska fram er adress så jag kan skicka lite roliga kort o något kul till MINI med tiden , men vill ju absolut inte tränga mej på er, ALDRIG !!!

Kramar o TUMMAR TILL ER ALLA .
Från Åse

Anonym sa...

Klart du ska åka b i l!

Jag betalar gärna, via skatten, för a l l a som behöver det. Rätt vård och omvårdnad är, som du själv skrev om färdtjänsten, en rättighet.

Och klart det är rätt av dig att inte slösa krafter på olika konflikter åt höger och vänster när du har någon som kan göra det i ert ställe. Det är ju inte som att du ligger och latar dig under tiden, direkt...

Kram!