onsdag 5 november 2008

era tummar bär oss långt

Vi är tillbaka, Mini och jag! Vid gott mod men helt slut. Det blir jobbigare och jobbigare att åka på dessa kontroller, även om det gick rätt bra i början. Men efter en stunds sittande på fik och sen promenad (rullstol nästa gång) i korridorerna började det ONDA, med stora bokstäver, göra sig påminnt. Hemresan var en pina. Foglossningssmärtan nådde nya höjder nånstans längs Rakavägen och väl framme fick jag kämpa som en liten idiot med tårar i ögonen för att ta in kroppfan i lägenheten.
Minns ni när jag beskrev den där känslan om att hela underlivet vill rasa ner genom golvet till grannen nedanför på fika? ...ja låt oss säga att det inte skulle förvåna mig om de sitter där nu och sörplar på Gevalia.

Efter två timmars vilande kan jag åter röra båda benen, åtminstone så pass att jag kan förflytta mig utan att be de högre makterna om nåd och såklart gjorde jag en förflyttning halvt i sidled och hamnade här vid datorn, så jag kan uppdatera och också tacka er för dagens tummar! De hjälpte åter.
Undersökningen gick alltså bra! Oförändrad livmoderhals. Amen. Och en liten sprattlande Mini på uppskattningsvis 700 gram. Så underbart! H*n ligger på -4%, men det är inom felmarginalen och helt normalt så vi är nöjda och glada.
"Det är visst vilda bebin idag" sa läkaren medan hon försökte mäta lårben och annat och jag tänkte tyst på mackan, chokladbollen och festisen som raskt åkte ner i cafét, ja eller, i mig men på cafét, precis innan. Det var nog en rätt sockerchockad Mini som fladdrade omkring och sparkade åt alla hål och kanter. Liten blev sedan trött och sover nu. Tack och lov, för rumpan är nedåt och kickarna för ofta riktade mot cerklaget vilket inte känns skoj...
Nu ska jag få ordning på bilderna från dagens tur.
Kanske kan det roa någon.

10 kommentarer:

Busan sa...

Äntligen!! Vart ju jätte-orolig...

Klappa om magen från mig.

Kram från Marie igen

Åsa sa...

Vad skönt att höra att det har gått bra!
När jag väntade vår andra gosse upplevde jag också att jag höll på att tappa hela underlivet i golvet. Det gjorde inte så ont, men själva känslan var densamma. Obehagligt.
Men ni kommer ju att få en sån fin liten guldklimp som kommer att vara all möda värd! :-)

Anonym sa...

Hej!

Jag blir glad av att höra att allt har gått bra. Jag tror att Mini helt enkelt firade Romas seger :-)

Ha det gott
/Mila
---------------------
Yes, we can!

Anonym sa...

Hurra!
Ditte

Anonym sa...

Vad skönt att allt ser bra ut! Gjorde det för mig idag ocskå. Vila nu ordentligt!

//ia

Sandra sa...

Så skönt att läsa att allt gått bra för er!

Kram Sandra

Anonym sa...

Då rekommenderar jag inte glukostestet. Snacka om sockerchockad bäbbe. Snöret var helt sockerlycklig hela dagen!
/trasselelin

Helena sa...

Åh vad härligt att höra Jonna! Skönt att allt såg bra ut och jag hoppas verkligen tandborsten får följa med hem fler gånger=O)Mini får ge sig till tåls.

Anonym sa...

Love "oförändrad"! :D

Anonym sa...

skönt att allt gick bra, och att bebisen sparkade som bäst när ni var på kontroll så att man vet att allt var bra. =) tror det blir en liten fotbollskille som ska spela för Roma en dag =)

Skönt att vikten var på rätt väg. Har varit väldigt nervös för er idag.
Nu får vi börja räkna ner dagarna ordentligt snart.
Längtar också tills allt är över och ni har eran bebis i famnen.
*har alltid två knutna tummar för er*